Karusellkvällar

"Äta karamell och åka karusell...." den låten har säkert många sjungit och det gjorde vi också ombord på Harmony of the Seas. Vi sjöng ,skrattade och hade super roligt med kidzen ...vi fösökte varje dag hinna och åka karusell.Det blev ofta lite senare på kvällen och då var det så mysigt med all belysning och så den roliga karusell musiken som gör att man verkligen får stämningen på top.

Denna karuselle finns på alla Oasis klass fartyg (Oasis ,Allure, Harmony och nu också Symphony ) och den är unik av sitt slag för den är helt handgjord. Superfina djur som dom har lagat från början till slut. Har faktiskt sett en dokumentär på tv då dom visade hur dom gjorde denna karusell.

Nu har vi då åkt tre av dom karusellerna och nu fattas ändast den 4:e ombord på Symphony....men visst finns det i planeringen att vi skall kryssa med den också i något skede så då blir det igen karusell kvällar.

Karusellen finns i aktern på fartyget på deck nr 6 och hela detta området heter Boardwalk....där finns också klätterväggar, affärer, matplatser, aqua teatern.

Man vår åka karusell hur mycket man vill då den är öppen så visst blev det under veckan en hel del åkas och mera skulle vi ha åkt om vi skulle hunnit...men som jag skrivit...där finns så otroligt mycket att göra så vi brukar inte hinna med allt.

Varför jobbar jag??

 Det är sådana här gånger jag vet varför jag jobbar.... surffar runt i mitt foto arkiv och tittar på foton från vår senaste resa och det värmer i hjärta. Det är ju just därför jag jobbar så jag får vara med om allt detta som händer utanför mitt jobb....att se och besöka en massa fina platser.

Skulle jag nu vara arbetslös så skulle jag inte mycket behöva planera resa efter resa som vi gör nu . Inte kunde jag  heller som små företagare drömma om något sådant. Men då  jag fick jobb på sjön så ändrades allt....nu har jag/vi möjlighet att se oss omkring i världen. Ännu till ett jobb med mycket ledigt ..tänk hur mycket jag kommer hinna se sen då kidzen är stora och jag kan boka mig en mini resa på min lediga vecka nu som då.

Just nu ligger jag i sängen i min hytt och längtar tillbaka till kryssningn i Karibien...lovar att det var mycket tystare att vara ombord på Harmony  än Grace.

Ni kan säkert gissa hur det låter just nu i hytten då vi har haft en ordentlig vinter och verkligen ordentliga isar.....skrapar något så otroligt mot skråvet. Vi har ju inte på många år haft sådana isar som vi har nu så man är ju så ovan med detta ljud.
Men jag sover nog helt gott bara jag fått tag i sömnen ..mig stör det inte. Men det finns dom som säkert tycker det för sådant förskräckligt oljud att det inte går att sova.

Men efter  några månader så kommer vi inte ens att komma ihåg detta oljud för då är våren redan kommen...hoppas jag.

Fotona är tagna på Harmony of the Seas på deck nr 16....tyckte det var så skönt och sitta där akterut och dricka kaffe  och bara blicka ut över dessa magiska färger....så lugnande. Har berättat förut att jag inte dricker kaffe ...men då vi är ut och reser smakar det så gott. Då jag brukar vara i Kalifornien så åker jag ofta och söker mitt morgon kaffe från Starbucks och kör ner till beachen och sätter mig på en bänk och njuter.

Nu skall jag jobba mycket och också försöka jobba så mycket extra jag har möjlighet till för det är redan mycket inplanerat i kalendern.

Falla som ett korthus

Idag kan jag säga att jag har haft sk ..."min dag". Sov länge så nu känner jag mig utvilad. Skönt då kidzen är så stora att dom kan fixa sin frukost och kan sysselsätta sig själv då dom vaknar.

Min aktiva man Mikko gasar på för fullt ...ibland är jag faktiskt lite orolig då han inte alls kan hållas stilla och det är ibland också ganska jobbigt då han hela tiden måste ha något program....han blir så otroligt rastlös. Själv tycker jag det är så skönt och bara mysa hemma då jag är ledig....annat är det då vi reser då njuter jag av solen och värmen.

Som nu så for han på jobb i morse till halv fem och hastigt hem och byta kläder och sen skulle han iväg med kidzen på simtävling och hemma sent på kvällen. Men jag njuter  fullt ut av "min tid".....nu har jag hela dagen bastat och lyssnat genom alla eurovisionslåtar ett par gånger. Börjar dyka upp en och annan favorit.

Många kanske undrar att varför inte jag for med och såg då kidzen skulle simma men jag har nu verkligen börjat lyssna på min kropp och den säger att jag nu skall njuta av det jag vill göra och tycker om. Poenterar det ofta att vi haft mycket bakom och visst har vi ännu mycket att tänka och pussla med i vardagen så nu vill jag dom stunderna jag har ledigt verkligen vara ledig. Vill inte kämpa på och tro att jag orkar mera än vad jag gör och sen plötsligt falla ihop som ett korthus och inte mera orkar stiga upp.

Lär mig varje dag att mera och mera  njuta av den tid jag har ledigt utan att alls få dåligt samvete. Nu tar jag igen precis allt från den tiden som ordet ledighet inte existerade i mitt orförråd . Men nu om jag inte vill  stiga upp från sängen så njuter jag fast där hela dagen med en bok i handen eller läser massor med bra bloggar.

Vet att jag nog ännu kommer att få njuta massor av sådana här dagar sen då kidzen blir äldre och har sitt eget program och i något skede  får vi kanske pappa på åldringshem som också kommer underlätta min vardag. Ännu har vi inte ansökt om någon plats åt honom men säkert i framtiden blir det väl aktuell. Men nu tillsvidare är det så här.... men som sagt jag plockar in i min kalender nu och då  sk  "min dag" och då är det sådana dagar jag gör precis vad jag just då känner för.

Om några veckor har jag bokat in i kalendern ..."vår dag" och då är det dagar för bara Mikko och mig....sådana dagar behövs också. Han fick en liten mini resa av mig till vändagen och skall tammetusan se till att han verkligen bara kopplar av och försöka njuta att göra så lite som möjligt....bara äta gott och sova mycket. Mer om detta framöver.

Nu kommer det ännu bli lite Florida/Karibien  inlägg framöver men nog kommer det droppa in lite vardags inlägg snart igen till er som gillar mera att läsa om min vardag än resor.

Men ni vet ju alla att vi reser mycket så därför blirdet att skriva om  resor på denna blogg men hoppas där finns lite för var och en. I morron börjar igen en ny vecka och nya äventyr...arbetet kallar i morron kväll.

Nick...vi kommer alltid minnas dig.

 Fick idag ett samtal som spolade tiden tillbaka till den ödesdigra dagen i februari då 17 personer miste livet i skolskjutningen i Florida varav en av dom var våra vänners son som bor i Florida.

Samtalet som kom idag var av min vän Annika...tänk var härligt att få höra hennes röst och pratas vid efter allt det tragiska som hänt. Tänk vad härligt nuförtiden då man via Whats up kan prata gratis med vänner på andra sidan jordklotet. Har egentligen inte riktigt tänkt på att ringa dit via whats up för det är ju alltid tidskillnaden man skall tänka på så jag brukar alltid texta.

Ni som följt min blogg visste ju att vi skulle och hälsa på Annika och hennes familj före kryssningen men ödet ville annat. Istället för glada dagar med gänget så blev det ett tårfyllt farväl av deras kära son Nick. En ung trevlig kille som vi inte han träffa så många gånger men som gjorde ett fint intryck på oss. Han var glad ,trevlig , artig osv....med andra ord en fin kille på alla vis.

Synd att det inte är att bara hoppa i bilen och köra till Annika och hennes familj och ge dom en stor kram ,  tänk att bara kunna åka över och säga hej och vara nära. Nu är det flera av hennes nära och kära från Sverige som kommer åka över i olika etapper för att hälsa på. Känner för att jag  själv i något skede vill  ta mig dit och hälsa på dom då jag har ledig vecka...men det får bli lite längre framöver.

17 ljus tändes....ett för varje offer och Nick´s ljus fick lysa i det finaste klarblåa vattnet

Så denna gång var vår Florida resa mixad med både glädje och sorg....vi fick vara med om en vacker men sorglig minnes stund för Nick. Men nu efter åt känns det jätte skönt att vi fick vara med och ta farväl av honom och likaså vara nära hans familj och hans släktingar från Sverige.

Allt känns ännu som en ond mardröm som man hoppas kunna vakna upp ur och allt skulle vara som förr ....men tyvärr så är det inte så.

Vet att ni Annika , Mitch och Alex har ett bra socialt nätverk runt er som ger er stöd då stunderna känns tunga men ni skall veta att vi tänker på er hela tiden och ni är i våra tankar och vi finns också för er fast vi är lite längre bort.

Den sista meningen i detta inlägg är egnad till Nick och lyder så här.....

Vila i frid kära Nick. Vi kommer alltid minnas dig med glädje och är glada att vi fick lära känna dig fast din tid på denna jord blev alltför kort.

Största papegojan fattas

 Ni undrar väl vad jag menar med denna rubriken ....men på dessa bilder är det nog den största papegojan som fattas nämligen JAG!!!

Ingen i vår familj pratar lika mycket som jag....vi är nog hela bunten sociala bland folk men jag tror nog jag drar det längsta strået till höstacken. Jag har nog inte någon skillnad med vem jag pratar och när jag pratar med någon och var jag pratar med någon.

Om denna bild kan man säga..."Kärlek vid första ögonkast"...alltså han gillade så mycket denna papegoja att nu går han här hemma och önskar sig en egen papegoja. Brukar poentera åt mina barn då dom önskar något djur ...att sen då ni flyttar hemifrån får ni skaffa vilket djur ni vill men kom ihåg det är dyrt , mycket jobb och du har ansvar mååånga år framåt.


Jag känner mig bekväm i alla situationer då det gäller att prata med folk och kan lova att ingen behöver dra orden ur munnen på mig....dom kommer nog helt av sig själv.Men en sak som jag aldrig tyckt om fast jag är en hejare på att prata så det är att stå framför en massa människor och prata. Minns redan i skoltiden som man hade fjärilar i magen då man skulle upp brevid katedern och tex presentera en bok.

Tycker det skulle vara jätte roligt att helt lugnt kunna stå och tala inför en stor publik ...en del är så superduktiga så man blir helt mållös då dom helt lugn och naturligt står framför en stor publik och man riktigt märker hur man sugs med.

Har som tur inte ännu börjat prata i sömnen , håller mig till mitt snarkande....men hör och häpna så brukar Mikko ibland faktiskt prata i sömnen. Det är faktiskt jätte länge sen han babblat i sömnen och inte har jag ännu listat ut vad han brukar säga. Brukar vara nån ramsa på "siansaksa" (svintyska).

Men tycker det är själv så roligt då jag kan vara mig själv oberoende vem står framför mig....behöver inte dra någon roll utan jag är bara jag....den pratglada papegojan Lissu.

Ibland får jag frågan av mina arbetskompisar:  "kände du dom/den"??
Jag :  NÄÄ!!
Arbetskompisar : Vi trodde det var din bekant då du prata helt som du skulle känt personen.

Jag är bara sådan.....känner mig som sagt bekväm oberoende med vem jag pratar..känns så naturligt och stå och prata med vem som helst.

Nu får ni i alla fall njuta av riktiga ,färgranna papegojor från ön Puerto Rico i Karibien. Som ni kan se så är det jag igen som fått vara fotograf och inte  hann poserar med papegojorna.

Vill ha en solstol

 En dag som jag helst bara skulle ha legat under täcket och inte gjort något....känner mig så trött och orkelös. Just hem kommen från semestern och redan kraften slut...ja säg inte annat.

Som jag skrev att vardagen kommer så snabbt emot och då det är tusen trådar att hålla i så undra inte på att det tar på krafterna....oj om man ändå fick lägga sig ner på dessa solstolar och stiga upp sen då man känner för. Tror det inte skulle bli i första hast jag skulle lämna dom ....nej jag skulle fylla på med mera böcker och bara sova ,läsa ,sova och läsa.

Dessa foton tog jag då vi var på Haiti/Labadee

Bara få lämna allt ansvar bakom sig och inte ha ett ända måste i sin vardag...annat än  att äta  och skita !!!

Ni kan säkert läsa mellan raderna att jag verkligen nu är trött. Tycker ibland att mina lediga veckor bara rusar förbi för att jag skall hålla i alla trådar om jag ändå fick vara helt ledig en hel vecka och få göra precis det jag vill....skulle vara så skönt.

Ett jäkla plockas upp efter alla hela tiden, så ska det bäras mat hem ,så ska det fixas mat åt hela kompaniet , disk ,  idag har jag städat hela dagen och bykt och ALLT detta tar ju aldrig slut .....oh fy fan vad jag blir slut.

Det är läxor med kidzen ,det är att passa tidtabeller ,det är att sköta farsgubben och städa hans krypin....ni förstår säkert varför jag vill fly och ofta....att bara få mysa på hotell där någon kommer och städa undan efter mig. Bara få äta gott som någon annan fixar och bara få sitta då andra plockar undan efter dig ....alltså det finns inget annat bättre än att få bli upp passad då man själv dagligen passar upp en hel hög andra både hemma och på jobb.

Skall verkligen detta år försöka så mycket som jag bara kan försöka njuta av möjligheten att få bli uppassad....har redan en del inplanerat i kalendern....som ni vet så älskar jag bo på hotell.

Nu är det bara att tuta och köra och gasa på.

Ordentliga vindpustar på Maho beach

Vi håller oss kvar på Maho beach ännu i detta inlägg. Det finns säkert många som läst om denna beach och säkert också många som sett klipp på Youtube om denna beach och det är nog faktiskt häftigt att uppleva detta fenomen live...det är nog ett sk must om ni åker till St Maarten....att se då flygen kommer susande rakt ovanför dig för att landa några meter bort på flygfältet.

Det är nog lite coolt och stå där då det mullrar till rakt ovanför dit huvud just innan dom landar...likaså innan start så är där nog ett sådant otroligt tryck. Där är massor med varnings skyltar att man inte får vara för nära och där har faktiskt hänt att folk fallit så illa och mist livet.

Det som var lite synd denna gång var att då det i höstas var den otroligt kraftiga orkanen som förstörde massor på ön så har inte ännu turismen kommit helt igång. Det märktes också att dom stora planen uteblev...förra gånge då bara Mikko och jag var där så dundrade det rakt ovanför huvudet dom mega stora flygen som Airbus och  Boeing modellerna.Det var något av en upplevelse..

Vi pratade mycket med taxi chauffören och han menade på att senast i april/maj så vill han tro att det skall börja öka igen turismen dit...just nu var som sagt en massa hotell söndertrasade runt hela ön.

Det var så roligt då man låg och gungade i dom härliga vågorna och man på långt håll såg att nu var det ett plan på kommande ... man såg hur fokmassan på stranden  gjorde sig redo med videokameror och kameror för att föreviga detta spektakel. Planen kom rätt ofta men som sagt inte i den takt dom kom för två år sedan...då var det trafik till flygfältet.

Hoppas dom verkligen sakta men säkert kommer tillbaka alla  turister till St Maarten för dom behövs. Kommer ju ta ett tag innan allt det förstörda är uppbyggt men det kommer nog bli fint där igen. Jag kommer i alla fall att vara en turist i framtiden som absolut kommer åka på semester till St Maarten som det känns nu i alla fall.

 Nedanför kan ni se då dom hade  skrivet på en surfbräda vilka tider olika sorts flygbolag kommer att landa och sk flyga över beachen.

Här ser ni några av varnings skyltarna som finns där och det är nog inget att leka med . Nu var det i stort sett bara små plan som lyfte och vi stog en liten bit på sidan och ändå kände vi av det otroliga trycket. Men låt er inte skrämmas av dessa skyltar utan besök absolut denna beach om ni åker till St Maarten men lovar att där är ordentliga vindpustar då planen lyfter.