På jobb!!!

Tusen tusen och åter tusen tack till en massa kämpe kommentarer, tips och råd,  det är just sådana som behövs då man är i situationer som dessa. Till på köpet då jag är helt ensam ( inga syskon) som skall sköta hela kommersen och dra strået till stacken så behövs det nog kämpe ord. fast jag är känslig och har hur lätt som helst att ta till lipen (läs gråten) så har jag nog också någon inre styrka då det behövs och att prata har aldrig varit min svårighet så det området klarar jag galant. När jag blir arg och vet att jag har rätt så kan jag till och med prata med STORA BOKSTÄVER!

 Idag fick jag verkligen det att hända då jag började ordna upp efter pappas äventyr. Först ringde jag vårt distrikt skötare och började förklara sakligt men ändå med en bestämd ton men  till slut orkade hon inte höra på mig utan sa  " det är bästa att vi slutar detta samtal här" och då fan började jag koka ännu mera. Ringde sen den högsta chefen för åldringsvården inom Åbo och sa att nu får hon vara snäll och kontakta  sk vårt området och se till att det börjar framskrida. Hade fått bra tips av bekanta vart jag kan ta kontakt om det inte nu börjar hända något. Räckte inte länge innan det kom ett meddelande att palavern kommer bli av i nästa vecka och där kommer finnas 3 st på plats som kommer få ta del av mina åsikter. Senare ringde ännu chefen åt mig och sa att om det inte framskrider på palavern så skall jag kontakta henne på nytt för hon vet att jag inte mera backar utan för det som sagt ännu högre upp. 

Gick runt som en zobie idag...huvudet värkte , kroppen värkte och skulle inte alls ha haft lust att stiga upp ..helt otroligt hur mycket det tar på krafterna att kämpa sig igenom en sådan här process. Den dagen min pappa kommer att få ett boende så kommer det att kännas som en stor tung sten faller från mina axlar. För denna ständiga oro i snart 8 år har varit otroligt tunga. 

Men en rolig sak i hela detta kaoset var att jag fick samtal idag om jag ville komma på jobb ikväll på Grace så nu ligger jag här i hytten och är otroligt glad mitt i denna kaos . Att få komma på jobb i dagens läge är som en lottovinst , nu skall jag njuta av alla dagar här ombord för vet inte när jag nästa gång får samtal om jobb  då det skall minskas ännu mera på personalen.

Lite orolig är jag ju att vara här då jag inte vet vilka taxi resor min pappa ksn hitta på ,  i och med att det är privata resor så får jag inge ersättning för det han åkar omkring med taxi...ringde olika ställen idag och hörde mig för. Så börjar han åka mycket runt så vet jag inte vad jag skall ta mig till. Inte kommer mina pengar att räcka till att kvittera ut han var och varannan dag från sina taxi resor. Nu hoppas jag att han verkligen hålls hemma denna vecka då jag är på jobb och inte hittar på något. Skrev åt hemvården att jag är nu på jobb och att det inte finns någon där som kan betala om han nu denna vecka far ut och åka taxi.

Nu skall jag försöka få tag på sömnen fast en massa tankar snurrar i huvudet , men tror det gör gott för mig med jobb nu att jag lite får annat att tänka på efter dessa kaotiska dagar.

Kämpa på ni som är i samma situation som mig. Denna fina bild tog jag i morse efter att jag kört kidzen till skolan.

 

 

Är så arg och besviken

Ja hör ni kära läsaren , jag var så taggad och hade planer att fortsätta skriva om flytande Villan och vad vi upplevde som bra och dåligt men det får bli i morgon. Fick nämligen i morse klockan 9 ett samtal och där sprack min veckoslutsbubbla med en ordentlig smäll.

Att ha fått sitta på klipporna och  ladda energi , få uppleva den mäktiga solnedgången , att ha haft egen tid några dagar , att ha fått vara med familjen i lugn och ro , att bara känna att det var ett så otroligt härligt veckoslut vi hade så var nog denna måndag den värsta på ett tag.

Pappas skötare ringer mig på morgonen och sa att om jag kan komma till pappa och städa för han har varit någonstans...alla rum var fulla med träck och muld då han gått runt i lägenheten med skorna på. Hon hade frågat honom var han var igår och han hade svarat att han var till vårt på kaffe , men vi var inte ens hemma igår.  Idag var jag och bytte till vinterdeck på bilen  och efter det for jag till lägenheten och såg hur det såg ut. Skötaren hade sopat undan det mesta men det behövde dammsugas och moppa alla golv. Jag frågade var han hade varit igår men inte kom han ihåg.

Ringde direkt till ledar skötaren och pratade med henne och igen en gång bad om en palaver och fick till svar ...." men inte har din pappa på läääänge nu varit någonstans"  ...men sa att det räcker med att han igen for igår och jag  tänker inte gå runt och oroa mig när han far igen. Börjar bli kalla tider och där står han sen om han tappar bort  sig. Sen sa jag att jag också vill att denna regions läkare kontaktar mig direkt !!! Kom samtal och då sa  till läkaren att nu vill jag ha palaver och reda ut om pappas framtid och boende då han inte hålls hemma.

Han hade sagt åt hemvårdaren att han skall till Tunhamn och fiska idag och den ramsan har vi alla fått höra nu sen i somras. Han sa åt mig också att han skall ut och fiska kryddfisk och då hålls han knappt på benen. 

Tänkte inte mera på det utan kom hem och fortsatte här med dammsuga , matlagning , tvättade pappas smutsbyket och eget smuts byket osv osv osv 

Efter att vi ätit så ringde min telefon och det var Pelle som berättade att han fått främmande....och vem annan om inte min pappa.

 Det kanske inte låter så farligt men läs fortsättningen så kan ni tänka er att jag skulle  ha velat hoppa in i bilen , kört med full fart till Villa Kalastaja , sitta där i min lyckobubbla någon vecka framåt , stirra ut på havet och glömma den här dagen.

Som sagt pappa hade i något skede tagit bussen till stan ( vete tusan hur hans ben orkat) sen skulle ha ta en annan buss till Dalsbruk därifrån han är hemma och sen ännu vidare med förbindelsebåt till Tunhamn. Kanske inte låter så allvarligt.

I alla fall så hade han inte hunnit till någon buss som går till Dalsbruk utan hoppat i en taxi och sagt åt chauffören vart han skulle. Med den påföljden att en timme  senare är han på gården hos Pelle och säger att han skall bli där över natt. Pelle och mamma bodde i pappas hus för att hålla det i skick och att det inte behöver stå tomt. Då mamma dog ville Pelle gärna bli kvar där och sköta om huset.

Så när jag runt sex tiden på kvällen fick samtalen var pappa befann sig  så visste jag nog inte om jag skulle skratta eller gråta....jag bara darrade. Han hade packat sin kass  med en blöja ( han måste använda det)  , en banan och ett äppel då han skulle på fiskeresa men ingen viktig medicin som han varje dag måste ta.

Vad blir följande lösning... jo säga åt taxi chauffören som körde honom dit att sätta han tillbaka in i taxin och hämta han tillbaka till Åbo. Han hade åkt ända till Dalsbruk utan pengar  , så nu fanns det ingen annan lösning än att taxin kom via vårt och jag måste lösa ut min pappa. Jag kämpar och sparar för mina hotell nätter och resor och så får jag ta från mitt resekonto och kvittera ut farsan då han hittar på sådana förbannade äventyr.....där stod jag sen och betalade 260 euro!!

 Kan dom inte snart börja ta hans sjukdom ( Alzheimer ) på allvar då jag ringer gång på gång  och ropar på hjälp.

Nu går jag som på nålar och inte vet hur jag skall få sömn i fall han mitt i allt kommer på att igen ringa taxi och kanske åka ut till Dalsbruk. Med den här farten blir det nog inte mycket resepengar kvar på resekonto då pappa är ut och åker taxi. Är så satans förbannad då man ropar på hjälp och inte blir hörd....fy fan för dagens sammhälle!!

La direkt text meddelande åt huvudskötaren att så fort hon läst mitt meddelande i morron bitti så skall hon ringa mig och nu hastigt försöka få in pappa på intervall boende och sen så fort som möjligt reda ut denna situation. Han kan ju för fasen inte mera bo hemma det ser ju vem som helst förutom dom som styr och ställer inom vården.

Fast jag hur många tusen gånger ha begärt hjälp och inget händer så känner jag efter denna dagen att jag igen är redo för en ordentlig fight...kommer i morron igen en gång prata med STORA BOKSTÄVER och slå näven i bordet och nu kommer jag inte backa ett steg!!! Skulle ha god lust och berätta i någon tidning om detta kämpande när man har sjuka föräldrar och  hur svårt/ omöjligt det är att få hjälp.

Så där hastigt rann min glädje ur kroppen som jag samlade åt mig på veckoslutet från  Reposaari. Nedanför ser ni en bild som jag fotat från en brygga  och där borde jag få sitta nu och låta alla mina känslor rinna ut som just nu finns inombords.

 

 

 

Höststormar och julfilmer

Igår anlände resten av mitt gäng , men det drog ut på tiden så dom var först på kvällen där så det betydde att jag hade hela dagen för mig själv. Jag hade inte någon större lust att göra något annat än att åka till klipporna vid stranden och sitta där och njuta av den friska havsluften och ta en massa fina bilder.

 Igår blåste det rätt så friska vindar så jag satt faktiskt där ett bra tag för att försöka få några häftiga bilder då vågorna slår mot bergsklackarna. Fick nog några fina som jag skall lägga in här. Hör till att om vi åker till  Björneborg så vill jag alltid besöka dessa klippor i Reposaari och åker inte heller hem innan jag varit till Kallo. Det är två ställen som jag alltid besöker då vi är där och sen är det Yyteri men dit hann jag inte denna gång.

 

 

Jag hann som sagt vara några dagar ensam i Villan och måste säga att det är nog så skönt att få sin egen tid nu och då . Laga mat då man är hungrig , ligga på soffan hur länge som helst , se på hur många filmer som helst  , se på vilka filmer som helst utan att behöva anpassa sig till vad dom andra vill se. Har detta veckoslut dykt in i min julbubbla och hunnit med att se hela 5 st julfilmer , skall försöka hinna se dom flesta julfilmer på Netflix innan julen. Dom går alla i sk samma koncept men där är ändå något fint med dessa filmer. Julfilmer är också lätta att titta på  man behöver inte tänka så mycket utan man flyter med in i filmen med alla blinkade  lampor och bjällrors klang. Det räcker inte med att  jag såg på julfilmer jag hörde nästan hela vägen då jag körde till Reposaari på julsånger i bilen. Börjar sakta men säkert ta emot julstämningen med öppna armar.

 

Kommer inte alls ta någon stress inför julen ...julklappen kommer antagligen bli en sk familje julklapp som vi alla har glädje av efter julen. Sen om det tillåts att fara ut och äta så kommer vi att igen detta år boka bord och sätta oss till färdig dukat julbord. Julen kommer vi fira i Himos likaså ny året , hade planer att ta semester juletid men nu då jag är permitterad så behöver jag inte tänka på det så jag åker upp dit redan 14:e december och lagar mysigt där och dekorerar inför julen.

Likaså om jag inte denna vecka får jobberbjudande så åker jag till Himos på veckoslutet med en kompis.Familjen kan inte komma för Michelle har simtävlingar. Skulle vara så sugen på att gå och se Kaja Koo på Himos arenan men då läget nu som sagt är som det är så vet jag inte om det blir av. Kan förstås inte hela livet leva i någon glasbubbla så får se, jag har alltid velat se henne live men aldrig fått det och passa ihop då hon haft sina konserer.

Får se om jag alls kommer att kunna komma ut från min veckoslutsbubbla  i morron då det är dags att ta emot vardagen. Har varit en så otrolig skön mini semester och stället var absolut super , skulle gärna åka dit igen. Vi badade bastu igår då familyn anlände och Mikko och jag var en massa gånger och doppa oss....jag var säkert 6 ggr och han var nog närmare 10 ggr. Var ju så enkelt då man direkt från badrummet kom ut på terassen och sen bara ner för stegen , skönt för kroppen. 

Måste säkert denna vecka försöka åka ut till Ruissalo och köra vatten gymnastik , dopp i havet och sen ta mig en fika på någon fin bergsklack .

Skall i nästa inlägg skriva ännu lite om Villa Kalastaja och berätta lite plus och minus om att hyra denna Villa.

Efter ett veckoslut som detta så känner jag att jag är full av energi och full av draiv och planeringar fast jag just nu också är permitterad. Måste försöka se positivt och blicka framåt för nog måste det väl ändå i något skede börja ljusna.

  Då jag ser på min stugas kalender så verkar folk se positivt framåt och väntar sig nog att det kommer ordnas olika evenemang i  Himos nästa sommar , för det börjar fyllas så där sakta men säkert  då man också kan hyra min stuga via Himos center. Var in och kollade min kalender och såg att vi blev utan stuga till midsommaren , hade glömt bort att kryssa för den veckan åt oss och vips var den bokad. Alla dessa stora festival veckoslut som ordnas i Himos så bokar folk stugor färdigt redan ett år innan för alla stugor brukar vara fullbokade.

Nu skall jag försöka få tag på sömnen , sov så gott i Villa Kalastaja när den gungade lite sakta då det blåste plus att jag är så mätt efter att vi  firat Mikko med farsdagstårta.

Måste ännu här till slut gratulera att Usa äntligen fick en normal president ( Joe Biden) efter dessa 4 år med denna förbaskade clownen.

 

 

 

Den magiska solnedgången

Igår var jag inte mycket borta från mitt krypin ....varför onödigt åka iväg någonstans då jag har det hur bra som helst här. Här är ju så fint att vara , satt en god stund på stolen och blickade ut över havet och  bara njöt av tystnaden. Det är ju så fint med dessa stora fönster , blir så mycket ljusare inne och när man sk bor på havet så fångas känslan ännu bättre med dessa stora fönster.

 Men bestämde mig i alla fall vid solnedgång att jag hoppar i bilen och kör till min favoritplats här i Reposaari. Där finns så fina bergsklackar  och att sitta där och blicka ut över havet  är nog något så härligt . Vandrade en bit längs med stranden och föreviga en så otroligt magisk solnedgång som jag tror att jag aldrig sett förut ...inte i alla fall då vi har varit i dom här trakterna har himlen någonsin varit så här röd. 

Som jag skrev i mitt förra inlägg så tänkte tårarna börja spruta för det kändes nog så overkligt att uppleva detta magiska röda sken. Satt ända till slut och såg på denna färgranna uppvisning  tills den sista lilla röda strimman försvann i horisonten.

 

 

Då jag körde tillbaka till Villan så hade jag en så skönt känsla , alltså att komma till platser som Reposaari denna årstid betyder att man verkligen får njuta av lugnet. Nu behöver jag inte ens fundera att hålla Corona avstånd jag är ju nästan ensam här känns det som. Därför har jag sagt åt Mikko att sen då barnen inte mera reser med oss så kommer vi absolut resa sådana månader som är lugnast och minst människor igång plus att man då kan hitta massor med bra erbjudanden.

 

 

 Idag skall jag åka till lilla närbutiken och köpa farsdagstårta och kommer absolut att svänga förbi bergsklackarna vid solnedgång och se vad himlen bjuder på sen är det bara att invänta gänget och så blir det bastu , simma ( läs doppa), Netflix och  pizzakväll.  

 

Skall ännu tillägga att dessa magiska foton ni ser här är inte redigerade....alltså himlen var så här otroligt grann.

 

 

Här flyter vi och har det toppen

Nu skall ni få veta var jag befinner mig nu och njuter , kan  knappt tro det är sant. Jag är på en plats där jag varit många gånger och som alltid kommer ha en plats i mitt hjärta...är nämligen i Reposaari utanför Björneborg. Om man fortsätter förbi Yyteri så kommer man till Reposaari. Får nog  nypa mig i armen flera gånger för att verkligen inse att detta är sant...äntligen får jag bo i denna flytande villa som jag drömt om....nämligen Villa Kalastaja. 

Skall lite berätta bakgrunden om dessa två flytande villor som finns här för uthyrning.

 

 Corona avstånd ( fniss)

 

 

Många kanske minns bostadsmässan år 2008 här i Reposaari och flera av er har kanske besökt dessa villor under bostadmässan. Vi besökte denna mässa 2008 och dom flesta husen är byggda på samma området vid havet förutom dessa två flytande villor som är en liten bit ifrån dom andra. Dessa två villor  finns på et eget område och en liten bit ifrån finns bryggor för små båtar och område där folk får vinterförvarar sina båtar.

 

I alla fall så var vi då och såg på dessa två flytande villor under bostadsmässan men efter det glömde jag  bort dom kan jag säga. Kanske jag på den tiden hade så mycket annat att tänka på och inte tyckte att det var något att drömma om. Hade då kidzen riktigt små så det som just då snurrade i huvudet var bajsblöjor och barnskrik. Men nu är det helt andra tider mina barn har vuxit och blivit självständiga individer och jag får mera egen tid och plats för en massa drömmar som jag önskar att uppfylla.

Härlig utsikt från soffan

 

 Fast jag varit mycket här i Reposaari efter bostadsmässan så har jag inte ens tänkt att åka förbi dessa villor. I somras blev det prat med en bekant som berättade att dom hyrt den mindre av dessa två villor och efter det började jag på allvar planera att jag någon gång skall hyra denna.  I augusti då vi var i Yyteri så kom vi körande här förbi och efter det fanns det ingen återvändå....det var då som jag bestämde för att nu eller aldrig.

Då visste jag här ville jag fira Mikkos farsdag...två flugor i en smäll , han skulle få en rolig upplevelse och likaså vi andra. Därför är det roligt att ge sådana gåvor som vi alla kan ha glädje av. Att  spendera tid tillsammans på denna Villa Kalastaja  kommer vi nog inte glömma utan vi får ett fint minne att spara bland alla andra fina drömmar som vi har fått uppfyllda.

 

Jag är så nöjd över mig själv då jag  bestämt mig för att få en dröm uppfylld så kämpar jag till det sista...sparar, sparar och åter sparar , lämnar alla onödiga impulsköp åtsidan. För sen då jag får öppna dörren och stiga in på ett ställe som tex detta så harmar det inte alls att mina impulsköp snällt fått bli på hyllan i affären och jag får njuta av detta i stället. 

Dessa två villor är 12 år gamla och inte 14 som jag skrev om i förra inlägget ( rättade det) och dom hade då som det var bostadsmässa planer att bygga flera flytande villor till ett eget villa område här i Reposaari. Men efter mässan så var ingen intresserade av att ens köpa någon av dessa två villor så planer av ett nytt område blev inte av. Villa Kalastaja och Villa Kapteeni blev att stå tomma ett bra tag tills en firma köpte upp dom och nuförtiden hyr ut dom.

Villa Kapteeni är den större för 10 personer på 95km2 och Villa Kalastaja där jag är nu är för 6 personer på 52 km2. Dom är i två våningar och båda har bastu. Det som jag saknar är en lite öppen spis som ger den mysiga stämningen, sen kanske många som hyr stugor vill ha möjlighet till tvätt maskin ( det finns inte) men för övrigt finns här allt som behövs. Sen finns här en liten rodd båt som ingår i hyran.

I hyran ingår inte städning , lakan eller handdukar. Så om man tänker då man bor på hotell så ingår allt detta plus frukost och tex Spa , men om man tycker kan man fast vara ett gäng och hyra denna villa och  alla drar sitt strå till stacken. Sen beror det på vilken årstid man hyr denna och för hur många dygn man hyr denna så priset varierar. 

 

Här finns en stor/fin terass och direkt från terassen  finns stege ner i vattnet. Nu då jag är ensam här ids jag inte fara och doppa mig men i morron då resten av familyn kommer så skall vi nog med Mikko och doppa oss då vi har bastukväll. Härligt då man kan gå ut direkt  från badrummet och sen är stegen riktigt där brevid.

Kan bara tänka mig hur fint här skulle vara på sommaren då man kan ligga på terassen och sola och bara hoppa i plurret då man vill och svalka av sig. Som jag berättat förut så har jag alltid tyckt om det som är fint och har verkligen jobbat hårt för att kunna unna mig lite små lyx i vardagen och just nu i dessa mörka dystra corona tider så kan ni säker förstå hur jag just nu känner mig av att ha kunnat göra detta för mig och familjen denna farsdag.

 

Nu betyder det inte att man måste ha det så här för att få en lyckad farsdag....vi skulle ha varit lika lyckliga att vara hemma  och sjunga för Mikko men har jag möjlighet att ordna farsdagen  så här så tror jag ingen av mina familjemedlemmar tackar nej. Inte skulle jag heller tacka nej om Mikko skulle tagit mig hit på morsdagen.

 

 

Det är inte egentligen första gången vi bor på en flytande sommarstuga för P som min mamma var tillsammans med då hon levde så har en flytande sommarstuga ( Lyan) där vi spenderat ett x antal nätter , badat bastu , hoppat direkt från terassen i havet. Sen är Lyan byggd på det viset att man kan köra runt med den i skärgården, finns två motorer fast i baken på den. Verkligen ett fint projekt som P byggde. Nu har vi inte på ett tag varit och övernattat där men kan verkligen lyfta hatten hur fin flytande stuga han har. Han skall verkligen vara stolt över sitt bygge för det är inte vem som helst som äger en flytande villa .

Säkert finns det dom som absolut inte skulle kunna tänka sig att äga en flytande stuga men jag hör ju sen till den gruppen som dom inte skulle behöva fråga två gånger av om jag vill ha en sådan. Skojade med Mikko och sa att sen då vi är pensionärer så säljer vi vårt hem i Åbo och flyttar till en flytande Villa.  

Som sagt har haft helt underbart här och då jag trivs  bra också ensam så går det ingen nöd på mig här. Jag brukar själv säga att jag hör till gruppen Ambivert , mix mellan Introvert och Extrovert. Men visst tusan skall det bli roligt att ta emot familyn i morron med öppna armar.

Nu skall nattugglan jag bada bastu och se på Netflix , finns också en uggla utomhus för att hålla fåglarna borta att dom inte kommer och skiter ner terassen.

 

 Dessa håller också fåglarna borta  , men det var nog nära att jag skulle ha skitit ner terassen då jag kom ut från badrummet och såg denna orm ligga på räcket innan jag såg att det var fejk. Finns flera sådana utsatta runt villan.

 I nästa inlägg skall jag visa en av dom finare solnedgångarna jag sett...alltså det var något helt magiskt. Inte långt ifrån att jag skulle ha börjat storgråta. Det var på någotvis som en glädje hälsning av moder jord att det  nog finns hopp i denna mörka situation vi nu befinner oss i.

 

 

Nu bär det av

Börjar sakta komma igång efter min sk  vaknatt då jag följde med presidentvalet i Usa. Min kropp/knopp är van med oregelbundna tider eftersom jag så många år jobbat på sjön och arbetstiderna är varierande. Annat är det med mitt gäng här hemma  som är vana med en normal dygnsrytm.

Efter vaknatten så var det långt ifrån klart vem som kommer vara Usa's nästa president men som det ser ut nu så får nog Trump snällt backa och packa. Jag hade själv Joe Biden som favorit. Men det lär nog väl skall ta tid innan vi får svart på vitt vem som är den nya presidenten för tror inte Trump bara tackar för sig och lämnar sin post hur enkelt som helst.

Nu är jag då på gång igen och utvilad efter en skön natt sömn och igår packade jag väskorna färdigt så jag bara har att lyfta dom in i bilen idag  efter det kan äntligen min efterlängtade utfärd börja efter att jag kört kidzen till skolan.

 

Började redan i augusti  planera denna mini road trip och tyckte detta veckoslut passade perfekt då det är farsdag och vi skall fira Mikko. Detta är en farsdag presant åt Mikko men också vi andra får glädje av den. Därför tycker jag om att ge sådana gåvor som vi alla har glädje av, där vi kan ha roligt och vara tillsammans. 

Mikko vet om denna gåva för jag måste säga det åt honom i ett tidigt skede så han inte bokar in jobb detta veckoslut men likväl så blev det inte riktigt som jag hade planerat. 

Jag far iväg idag och så var det meningen att jag lagar färdigt tills dom kommer i morron kväll men nu kom det så sent meddelande om Jaromirs teaterförevisning som nu blir denna lördag och den vill dom ju åka och se på. Dom kommer inte visat den vanligt utan dom filmade in teatern och nu  visas den som "drive in movie" .

Varför jag inte kan åka med och se på teatern är att jag inte mera så här sent kunde börja avboka mina planer då allt är betalt och jag skulle inte fått hela summan tillbaka. Men i alla fall så kommer dom direkt dit på lördag då teatern är över och jag har go tid på mig hela lördagen och fixa så vi kan fira Mikko på lördagkvällen.

 

Känner på mig att detta kommer att bli så bra som jag tänkt det skall bli och platsen kan inte bli bättre.

Håller er lite ännu i spänning vart vi nu igen är på väg men detta är en plats som funnits 12 år men jag har inte desto mera tänkt på att boka en weekend där . Visst har det väl lite snurrat i tankarna ibland att det skulle vara en fin plats att fira ett veckoslut här men nu blir det av och jag får igen en dröm uppfylld.

Nu då vi inte kommer att kunna åka iväg till Usa i vinter så behövs det lite ljusglimtar i den tid vi nu lever i och nu får vi försöka hitta dom här i Finland. Jag som söker hela tiden efter olika platser och hittar nog en massa guldkorn här i vårt eget land också.

Kommer mera om vår mini road trip här på bloggen , tills dess så skall ni ha en bra dag. 

Varför sover jag inte i natt??

Jo därför för att jag skall vaka hela natten och  följa med Usa´s presidentval live på tv. Skulle ha varit jätte intressant att  fått vara i Usa och se hela detta spektakel med egna ögon. 

När klockan närmar sig 6 i morron bitti hoppas jag att vi är ett steg närmare resultatet och då önskar jag verkligen att Joe Biden tar över president titeln fyra år framåt. Kommer verkligen bli en rysare detta presidentval.

Just nu visar dom från delstaten Florida där dom intervjuar finländare som är bosatta där och vill att Trump skall få fortsätta som president. Verkligen intressant hur smaken kan vara så otroligt delad , tycker dom verkligen att han agerat som en president dessa år . Jag tycker själv han inte gjort annat än skämt ut sig.

Men som sagt i morron är vi klokare och då har folket talat. Vem vet kanske det är jag som sitter i Vita huset och svarar i telefonen morron. Var där och praktiserade då Obama var president (fniss).

Tror säkert det är många som svarat i samma telefon ...foto är taget på Vaxkabinettet i Hollywood.