Höstfärger i juli

 Som jag alltid skriver så ni som läst bloggen länge och känner mig vet att jag tycker om allt som är fint , njuter då allt är rent , organiserat och just nu har jag det så. Har städat här i stugan och fixat så fint då det regnar och vinden viner utanför. Har blåst friska vindar  detta är lite lite mot när det är kraftiga höst stormar. Om ni ser på foto här nedanför så liknar det ju som höst fast vi är i mitten på juli.

Här i stugan som jag är så har filt taket i något skede rivits upp när det stormat här så nu hoppas jag ägaren  får det fixat innan hösten. Finns annars risk att vinden river det ännu mera och då kan det gå illa om det börjar regna in. Som tur är skadan nu ovanför terassen så ännu slipper det inte och regna in.

Ni som sett bilder på denna stuga som jag brukar komma till är byggd med stora fönster så det är ingen skillnad vilket väder här är så är det alltid lika fint att sitta och titta ut över denna fina skärgård. Det är så rogivande att bara sitta här på soffan ,ligga i sängen eller sitta i mitt lilla " bloggkontor" och blicka ut över havet. Som ung skulle jag aldrig haft ro att sitta här en regnig dag men tänk hur allt ändras med åren , nu vill jag fasiken inte härifrån.

Blir mer och mer kär i denna stuga , denna stuga ger mig något så magiskt lugn som jag inte kan beskriva i ord. Att kunna vara här ensam och suga i mig denna tystnad , bara vara och leva utan tidtabeller det är sådant liv jag trivs med.

Nu sitter jag i mitt blogg kontor och bloggar och det är så roligt att kunna göra det i lugn och ro utan att någon tycker att jag sitter för  mycket vid datan. Jag erkänner att jag är mycket på datan och telefonen men sen tv kan jag i stort sett vara utan helt. Tycker det är så skönt att det inte finns tv i den här stugan för filmer och serier ser jag från min data. Kan jag ha det bättre, tror nog inte det nej för nu känner jag att kroppen mår bra då jag inte behöver stressa med jobb och vardags saker. 

Min family) har börjat sin resa hemåt och enligt planerna så kommer vi alla hem samtidigt på tisdag kväll, sen är det dags för vardag igen. Camping gänget kommer hem med tusen kassar, smutskläder, tält, sovsäckar osv osv osv. Dom har nu fåt njuta i Norge på treman med att rusa runt på en massa ställen, tälta och laga mat  på den nyinköpta primusen medan jag varit här på Tunnhamn. 

Oftast blir allt där dom lämnar det och så rusar kidzen till sina rum och Mikko far på soffan och se på tv. Jag vet att många är säkert likadana och kan ha kassarna hur länge som helst i någon knut innan dom packar upp. Jag är en sådan som packar upp allt då jag kommer hem om det sen är från resor eller stugan , sen vill jag så fort som möjligt också slå på tvättmaskinen och tvätta upp smuts byke för att få allt vikt in i skåpet.

Därför får jag väl ofta höra att jag bara gnäller, skulle dom bara veta vem som är orsaken till att jag ibland blir så le på deras kaos. Kan ni tänka er att jag inte behövt bli irriterad en ända gång på dessa 4 dagar jag varit här i stugan så dom borde kanske ta sig en funderare var skon klämmer. Skulle alla dra sitt strå till stacken skulle det underlätta så otroligt mycket för den som ofta måste dra strået ensam.

Ibland förstår jag till 100% sådana som länge  levt ensam och inte i första hast öppnar sitt eget revir för någon annan. Det är säkert inte så lätt för sådana att plötsligt i vuxen ålder börja dela vardagen med någon när dom vant sig med sitt eget system , att kunna komma och gå precis hur dom vill , när dom vill. 

Känner många bekanta som hittat sin käresta på äldre dar och väljer att leva som särbor. Tror det passar bra åt jätte många att leva så , du har din käresta men du har också ditt eget revir/krypin.  Fast jag själv är otroligt självständig och njuter i min egen bubbla nu som då så skulle jag nog inte villa vara ensam livet ut , vill nog ha Mikko vid min sida. Sen är det som sagt tur att han vet mitt behov att ibland få mitt eget space.

Nu skall jag ta mig en liten kvällspromenad här på Tunnhamn innan det blir kvälls bastu. Regnade ett par timmar så jag fick riktigt passlig med bastu vatten som räcker idag och i morgon. Skulle detta vara min plats så skulle jag säkert fundera på en bergs brunn för det skulle underlätta så mycket i synnerhet om det är en torr sommar och man är mycket i stugan.

Längtar till att jag värmer bastun för ved bastu är alltid ved bastu, det doftar så sommar då man eldar bastu ute i stugan. Sen att sitta och blicka ut över havet från bastun gör inte saken sämre. Nästa gång jag kommer ut skall jag köpa med mig tvättmedel för bastu och skura upp bastun ordentligt , ni vet känslan att få basta i nyskurad bastu där det doftar rent och sen lite björk kvist doft i badvattnet....voila!!

Tvära kast

 Äntligen framme i Tunnhamn i min lånestuga där jag är helt i min egen bubbla , långt ifrån den stressiga omvärlden och långtifrån fullpackade allmänna simstränder. Kan lova att livet här i skärgården är stressfritt. Att sitta på dessa bergsklackar är nog den bästa medicinen för kroppen det.

Tycker om att hitta på saker med min family men som alla vet (i synnerhet när man blir äldre) så är det nog också så skönt med tyst och lugn atmosfär omkring sig. Jag som ännu i den här åldern har 2 tonåringar hemma och ett krävande jobb med folk omkring mig hela tiden behöver detta nu och då att helt få vara ensam mellan varven. 

Nu har vi igen en sk egen vecka där alla i familjen gör sådant man vill/brinner för så att ingen längre fram kan säga att "du sa att vi inte fick åka till Norge" eller att jag skulle ha stått hemma och bestämt att "nu skall vi alla till Tunnhamn, punkt och slut"

Jag är så otroligt glad att vi kan ha ett sådant system där vi kan dela på oss och kunna göra saker ensam. Vet att många inte trivs att göra saker ensam , en av dom är min min karl. Han vill helst ha resesällskap eller stugsällskap medan jag som sagt kan göra saker ensam och trivs i min "vara för mig själv bubbla" men tycker jag också om att göra saker med min familj. Men man behöver ibland sitt eget space för att göra saker som man själv tycker om.

Mikko har nu semester så han ville visa Norge för kidzen så dom bestämde att dom åker dit och är ca en vecka på resa. Dom skulle göra en sk budget resa som betyder att dom skulle sova hela resan i tält på olika campingar. Redan dom planerna fick mig att tacka nej till en sådan resa. 

 Har blivit för bekväm av mig att jag åker nog inte på semester för att bo i tält över en vecka på olika campingar. Husbil skulle jag ha kunnat tänka mig men att hyra sådan sommartid är jätte dyrt. Sen hade dom inbokat en hel del ställen som dom skulle se/besöka och bråttom som vi har på jobbet så saknar jag just nu inte ett dugg folkmassor, trängsel och en massa ljud plus att en stor del av resan kommer dom att  sitta i bilen då avstånden är långa.

Nej tack , är nog hellre vid havet sommartid och njuter av lugnet och helst inte ser så mycket folk på min lediga vecka, därför  jag ofta tar semester på hösten och reser iväg då folk har börjat sin vardag och priserna trissats ner. Så när jag kom från jobb fick jag veta att min låne stuga på Tunnhamn var ledig så jag bestämde att åka dit direkt på torsdag. Få vara vid havet och vila upp kropp och knopp. 

Mikko är den som ofta vill göra en massa saker och blir snabbt rastlös , medan jag kan njuta av att inte göra något. Passade därför på att jag kommer hit till stugan när dom är på resa så får jag med gott samvete ligga i solstolen från morgon till kväll. Hellre spenderar jag min lediga tid här än i en lägehet i Åbo då dom lovat så fint väder och fast vädret inte skulle vara fint så har denna plats sin charm för det. Min äldsta flicka med sambo och hund åker till Bergö stugan på veckoslutet. Så igen är vi alla nöjda och glada som alltid att få vara på våra favorit ställen. Förutom då jag är trött, irriterad och får plocka/städa upp efter vuxna människor hemma då är jag allt annat än glad.

 Det är nog ett av det tristaste " jobb" jag vet att hela tiden få plocka upp efter andra. Tror att också det är en orsak att jag ibland vill fly från allt till någon plats där jag kan koppla av och inte behöver se då allt förvandlas till kaos på några sekunder efter att  jag städat.

Som min flicka brukar säga " fy fan vad det luktar illa i Jaromirs rum" och håller helt med. Tänk er en mix av svett, fotsvett, mopoavgas från hans kläder, ibland ligger det någon oljig moped del på hans skrivbord, smutsiga kläder på golvet osv....då kan ni kanske veta vad det luktar där. Ni kan gissa att pedanta Lissu mer än hastigt stänger dörren till hans "miesluola", han bara skrattar han och trivs i sin bylla. Han är i alla fall inte som mig som vill ha ordning, reda och ett rent hem.

Just nu sitter jag nere vid havet och bloggar, tankar havsluft  och hör på musik mixat med vågornas kluckande. Fy fan vad skönt att inte måste göra något utan jag tar mig en tupplur om jag känner för, äter då jag blir hungrig, ser på Netflix hur länge jag vill på natten, lyssnar på musik med hög volym fast mitt i natten ,sover så länge jag vill. Oj oj ni skall veta att det är riktigt känns som jag skulle var tonåring igen med inga måsten och plikter. 

Just nu njuter vi alla igen på varsit håll och gör sådana saker vi vill göra men vi ringer  video samtal/vanliga samtal flera gånger under dagen och skickar foton mellan varven då det är något man vill visa. Tänk denna moderna värld vi lever i, vi är långt ifrån varandra men ändå så nära tack vare dagens teknik.

I natt efter tolv sjöng jag in en födelsedags sång på whats up  (röstmeddelande) som min flicka sen fick lyssna på idag då hon vaknade för hon fyller 17 år idag. Grattis min lilla Lelle. Denna text fick jag tillbaka när hon hade hört på min sång (ler för mig själv)

Nu har jag bytt blogg plats medan jag väntar att bastun skall bli varm, i stugan finns ett sk gästrum/arbetsrum så nu har jag riktigt hittat rummet där jag kan blogga från parad platsen. Oj denna utsikt och tänk om denna stuga vore min och jag skulle ha ett jobb där jag kunde jobba på distans då skulle jag vara här från tidigt på våren till sena hösten och Mikko skulle kunna komma ut hit sen då han har sina lediga dagar.

Flyttade skrivbordet mot fönstret så jag kan sitta och blicka ut över havet medan jag bloggar.

Jag som är så rörlig av mig älskar att ha flera sk "bas ställen" där jag trivs på och Tunnhamn är ett av dom ställen där jag trivs så otroligt bra på. Ju äldre jag blir desto härligare känns den att komma hit och hitta lugnet. Men ibland vill jag ha helt tvärtemot och då byter jag lugnet mot att åka till miljonstaden Los Angeles. Tvära kast om man jämför Tunnhamn mot LA men trivs så förbannat bra på båda ställena fast dom är som natt och dag. 

Vinter tid tycker vi hela familyn om att vara i Himos och få den härliga Skiresort stämningen med skidbackar, eld i öppna spisen och snö. Sist men inte minst så har vi ännu ett fjärde "bas ställe" och det är vårt hem , det är stället där vi har vår vardag. Våra andra baser åker vi till när vi vill koppla av , semestra och  komma bort från vardagen. 

En del vill ha ETT bas ställe och trivs med det istället för att flaxa runt men jag som hela mitt liv varit jätte äventyrlig av mig behöver MÅNGA bas ställen att åka till.

Många kanske undrar om jag aldrig är nöjd då jag hela tiden hittar på en massa saker och är så otroligt rörlig av mig.  Ni skall veta att jag är mer än nöjd över allt jag har och fått uppleva i mitt liv men dyker det upp något roligt så inte tackar jag nej till nya möjligheter och äventyr om det finns chans.

Har skrivit detta inlägg i flera omgångar idag och sista stället som jag nu bloggar på är i sängen, klockan är mitt i natten men jag bryr mig för dom har lovat fint i morgon så jag kan sova ute i solstolen om jag känner mig trött.

 En kompis kom över och hälsade på ikväll, hon har stuga här på Tunnhamn så vi satt några timmar och förbättra världen. Hon skall någon kväll visa mig några bra ställen här på Tunnhamn där jag kan fånga fina solnedgångar till mitt fotoarkiv.

Sen en sak som hör stuglivet till är ved bastu och att hoppa i plurret för ett svalkande dopp. Likaså är det skönt då när man vaknar att gå ner till bryggan och ta sig ett morgondopp. 

Avslutar detta inlägg med orden God natt från Livsnjutaren

Fick min diagnos.....

Så är vi då redan några dagar in i juli och kidzens sommarlov har snart kommit till hälften, det går undan bara värre. Själv tycker jag att mina lediga sommar veckor ha gott åt att bära hem matkassar och laga mat. Jag nämnde tidigare att det är skönt när sommarlovet börjar för då får jag äntligen sova på mina lediga veckor då jag inte behöver köra kidzen till skolan men sen är det ju någon som ska se till att dom får mat i sig och det blir ingen mat förrän man får det från butiken och hem i kylskåpet.

Så om jag säger som så jag slapp mitt "taxi" jobb nu till sommaren ( körande ) men det jobbet byttes till "kock" nu till sommaren. Försöker planera mat lagande så att jag inte behöver springa flera gånger i veckan till matbutiken , utan ibland lagar jag lite mera av någon maträtt som vi sen värmer upp följande dag för är så le att hela tiden hitta på vad man skall äta.

Ibland känns det helt noll i hjärnkontoret och då får dom typ äta sk skräpmat (fastfood) då jag inte kommer på något. Men får ju vara glad att vi har råd att köpa mat hem till kylskåpet för läste en artikel hur många familjer och i synnerhet barn får gå hungriga då sommarlovet börjar då det inte finns pengar att fylla upp kylskåpet med mat. Likaså brukar det ju vara för många under dessa lov som jul lov , sport lov , påsklov att då vet barnen att det inte blir varm mat under dessa dagar. För många barn är det ända varma målet just det dom får i skolan och tänk hur många går och lägger sig hungriga.

Så fast det ibland tar emot att stå vid den där förbannade spisen och kocka för 4 pers så ska jag ändå vara glad att vi har mat för dagen och då äter vi både morgonmål , lunch, mellanmål middag och kvällsmål så vi behöver nog inte gå runt och vara hungriga.

Nog för att det märks i plånboken att maten stigit otroligt för då jag fyller upp kylskåpet för en familj på 4 personer så tycker jag man inte får mycket i dagsläget för 100e. Plus att jag försöker laga sallad varje dag och så tycker Michelle och jag det är så gott med färska bär som tex jordgubbar och blåbär och en sådan ask räcker inte så många dagar. Så att äta nyttigt är inte alls något billigt.

Har försökt ändra mina matvanor helt för jag jag fick diagnosen  Diabetes2 (vuxendiabetes)  då jag i maj var och förnyade mitt sjömansläkar intyg. Hade ingen aning om att jag hade det så visst är det bra att man "besiktar" kroppen med jämna mellan rum. Hade för 16 år sedan då jag väntade Jaromir kraftig graviditetsdiabetes så jag använde 2 ggr/dag insulin som jag slutade med helt då han föddes. Men då sa dom att det kan komma tillbaka i vuxen ålder och som sagt nu är jag då här i det stadiet. Tillsvidare har jag tabletter ( som tur) och nu försöker jag kämpa att jag kanske rentav får bort tabletterna eller i alla fall att det inte går så långt att jag måste ha insulin.

                                   Michelle bakade lite lördagsgodis till familjen 

Lämnade helt bort godiset och bra har det gott , inte ätit något godis på 2 månader och det har jag gett mig lov att blir jag sugen så kan jag få unna mig på lördag tex en liten kakbit eller fast något godis men annars äter jag inget godis. Har också under dessa 2 månader funderat noga vad jag äter och hör och häpnad så har det get resultat. Jag var på fredag och tog blodprov och dom proven som visade sk röda i början på maj har jag nu fått ner till gröna och dom visade jätte bra plus att  siffrorna på vågen är på väg åt rätt håll nämligen neråt. Bra kämpat Lissu, fortsätt i samma stil!!

Jo jävlar nu skall det kämpas för jag tänker inte låta mig och min kropp må dåligt för att jag inte orkar göra något åt den saken. Är i dagsläget så otroligt glad att jag sluta röka för jätte länge sen och likaså dricka alkohol för mina värden skulle ha kunnat vara dubbelt värre just nu om jag också hållit på med det och kanske jag t.o.m tidigare skulle ha fått diabatesdomen. Nu har jag i alla fall klarat mig så här långt och nu fan skall det bli ordning på gumman. 

Vill inte någon gång sen då jag äntligen har min arbetskarriär över höra orden "du får inte resa mera pga av den och den sjukdomen" för det är ju då jag ska börja resa ännu mera än vad jag gör nu och då behöver jag vara frisk för att få och orka med att flyga och fara.

Jag har ju alltid mina "morötter" som jag ser där framme i horisonten som tex resor eller något jag vill investera men nu finns där ännu en viktig morot där i horisonten och det är att jag skall behålla min hälsa och kämpa med att vara frisk. 

Tycker absolut inte om att prata en massa sjukdomar och har "peppar peppar" fått vara så otroligt frisk , senast jag besökte läkaren var 2019 då jag var med om skidolyckan i Himos och mitt knä for till skit så är inte den som springer hos läkaren om det inte är som sagt helt måsta på.

Dom gånger jag är till läkare är när läkarintyget skall förnyas vartannat år annars far jag nog inte dit om jag inte blir tvingad. I maj tvingade faktiskt min läkare mig på blodprov för att kolla upp alla värden för inte skulle jag annars ha farit och bra var ju det så fick jag reda på att NU måste jag ändra mina matvanor/livsstil och inte sen någon gång i framtiden då det kan vara försent.

Sen har jag många år haft rätt kraftig Hallux valgus som dom inte vill operera utan jag skall göra en massa övningar och tejpa. Var till fyssare och han la denna tejp, gav en lapp med övningar som jag redan kunde och ett video klipp från youtube hur jag skall tejpa och det kalaset gick på 103 euro för en timme. Allt det som han sa visste jag från förut, så ibland tycker jag inte jag får något ut av att springa till läkare eller andra instanser. Sen blev det någon miss så jag får inte ens ersättning av att jag var till denna fyssar. Shit för det!!

Därför funderar jag nog också ibland på mitt jobb som är fartfyllt och stressigt både fysiskt och psykiskt att inte gör det heller gott åt kropp och knopp. Man rusar efter tidtabeller, sover i olika etapper i små korta snuttar, är borta hemifrån en vecka , hela tiden folk omkring sig, hela tiden en liten inre stress då man är på jobb m.m. 

Så tror nog den dagen då jag har arbetslivet över och titulerar mig som pensionär så kommer nog knopp och kropp tacka , kroppen får nollställa allt och äntligen vila och göra allt i sin egen lugna takt. Jag har alltid titulerat mig själv som en arbetsnarkoman och tyckt så otrolig mycket om att jobba men börjar nog i denna ålder mera och mera tänka på hälsan då man ser hur snabbt allt kan vara över.

Det är nog inte värt att stressa ihjäl sig och det borde jag mera och mera börja inse att det finns nog mera än bara jobb. Men det är nog svårt då jag tycker om att jobba.