På väg hem mot Åbo.
Fast jag ibland får känslan att det skulle vara skönt att få leva ett liv utan stress och tidtabeller så känns det nog ändå så skönt att ha ett jobb att gå till. Nu är det bara att hoppas att allt sakta börjar vakna upp och stabiliseras och jag får återgå till min vecka ledig vecka jobb rytm.
Det är ju det som är så bra med ett jobb på sjön då jag har möjlighet att få vara så mycket ledig och hinner på dom lediga veckorna göra massor med roliga saker. I morron då jag har kört kidzen till skolan så har jag planer och åka och köpa en ny köks lampa om jag hittar någon jag gillar.
Det är just detta jag älskar med att ha ett jobb... att du jobbar ihop dina egna pengar och får göra med dom vad du vill. Jag hoppas verkligen att jag kommer att ha ett jobb att gå till ända tills den dagen det blir aktuellt att jag titulerar mig som pensionär.
Vi har haft det hur bra som helst här hemma och anpassat oss till denna situation att jag inte kunnat jobba ...men tror nog i längden det är viktigt för hela familjen att alla har sina vardagsrutiner att följa. Nu har dom blivit bortskämda att jag varit här hemma och passa upp men tror det är bra för oss alla att jag är på jobb så får resten av familjen också ta sitt ansvar i vardagen. Nu är det att hålla tummarna att allt börjar löpa på så snart som möjligt.
Jag har planer och drömmar i mitt liv som jag ännu vill uppfylla , till dom behöver jag en fast inkomst och en fast inkomst har jag inte om jag inte får jobba ....så nu hoppas jag och önskar åt oss alla som vill jobba om det sen är iland eller på sjön att det småningom börjar ordna upp sig. Att allt småningom öppnas upp...sakta men säkert.
Nu skall jag en stund ännu se på min favorit serie på Netflix med mina favoritgodisar fast jag känner att ögonlocken börjar kännas tunga.
Avslutar inlägget med en pappa rapport ....han hade inte farit på nytt någonstans efter sitt äventyr men han han hade frågar av Mikko om han skulle ha åkt och sökt matkassen som blev i butiken då han inte själv hade pengar att lösa ut den.
Men Mikko for inte , utan istället for han och köpte ett par färdig grillade biffar till affären och förde åt min pappa . Tänk så enkelt om han bara skulle förstå det att vi nog hämtar biffar åt honom om han vill ha.
Är jätte orolig då tankarna om stekpannan säkert snurrar i huvudet åt honom och han får för sig att smita iväg igen på äventyr. Skall verkligen bli intressant om dom ringer från hemvården åt mig då dom läser mitt textmeddelande som jag skickade iväg direkt på fredag . Skrev hela händelse förloppet och bad om en palaver ..så får se hur det framskrider.
Sen har jag läst flera bloggar där dom skrivit om sina 10 bästa resor och skall också haka på och skriva ett inlägg om mina 10 bästa resor. Skall till först gå igenom mitt researkiv genom åren och se vilka ställen/länder som kommer med på top 10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar