Samtal av polisen

Hur kan allt bli så fel då det just kändes så rätt. Var så glad att jag blev erbjuden jobb för några dagar som betyder att jag fick åka ut och  resa ( läs jobba). Men känns för mig som att få resa då jag äntligen efter 1 1/2 månads permittering åter få se den vackra arbetsmiljön som jag är van med....nämligen den super fina Svenska och Finska skärgården .

Havet ...oj havet vad jag saknat dig och ikväll fick jag njuta av en super fin solnedgång  som jag får föreviga i mitt foto arkiv. 

Tänk vad havet ger energi och positiva vibbar....jag har nog mycket av dom redan men mera ryms det .

Men dessa positiva vibbar tog verkligen slut med en hast igår då jag kom på jobb...hur kan denna Myrphys lag just slå till just nu då jag kände en så otrolig glädje att få komma och jobba några dagar. 

Vad  kan det vara som gjorde att mitt humör föll från topp 100 ner till 0???

Jo pappa och hans FÖRBANNADE äventyr som jag verkligen nu börjar bli så upp över öronen le på.  

Kan ni förstå  han har inte sen i höstas hittat på något men igår ja då var det hänt.
Riktigt som han skulle ha väntat på detta att då jag far på jobb så smiter han....han borde ju absolut bo på ett ställe där dörrarna är låsta , nämligen en avdelning för dementa och inte hemma där han kan komma och gå hur han vill ...punkt och slut!

 Han har fast hur länge pratat att han måste få en stekpanna och vi har försökt förklara att han inte får använda spisen och laga mat utan att vi sköter den biten.

I alla fall hade han då bestämt att han skall ha en stekpanna och igår smitit iväg hemifrån säkert någon gång på dagen. På kvällen ringer affärsbiträde åt Mikko och säger att  pappa är i Varissuo köpcentrum. Nå inte hade Mikko tid att åka dit och söka han så han hade ju blivit dit och irra fast hur länge.

Klockan ca 22 fick jag ett samtal från ett hemligt nummer och jag svarade ...i andra ändan sa det..."Turun poliisista ilta" ....visste då jag hörde dom orden  att nu är det farsan som är ut och yrar. Suck och pust...detta verkar aldrig ta slut. Tror jag får mera gråa hår av stressen jag har med min pappa än denna Corona situation vi nu lever i.

Känsla då jag står här ombord på Grace och adrenalinet rinner genom kroppen och jag blir så s&%ans arg att jag skulle ha  kunnat springa med huvudet i väggen och avreagera mig. Men försökte behärska mig och  förklara att farsan har Alzheimer osv osv......och till och med polisen sa att det rätta boende för min pappa är nog inte att bo ensam hemma. Sen var han ännu lite orolig då dom förde hem honom att han faktiskt sen hålls hemma eller far och irra på igen.

Han förklarade också att detta far automatiskt till Socialen att han irrat runt ensam och dom måste föra hem honom. Tummen upp för polisen.

Men nu är det lördag kväll och det är ju Eurovision Song Contest 2020...Europe Shine a Light, synd att finska flaggan blev hemma. I år är allt annorlunda än den varit tidigare....första gången i Eurovisionens historia som tävlingen är avbokad. Men vi alla Eurovisions älskaren vet att vi nästa år kommer tillbaka ...stronger than ever!!

Ikväll visades ESC 2007 från Helsingfors , Finland och jag kan stolt säga att jag faktiskt var på plats och såg det live...höggravid i 7 månaden och hade en super härlig kväll. Det är 6 år sen jag senast såg en ESC show live så kanske det borde vara dags att  boka in i kalendern ESC live i nästa år .

 Nu skall jag glömma allt för stunden som får mig på dåligt humör och hoppa in i min ESC bubbla och bara njuta av detta program som nu kommer i direktsändning på tv2.


Kram till er  och njut av ALLA härliga eurovisions låtar som dom spelar ikväll . Dansa och sjung och var a glada och glöm för stunden denna Corona!!

Av denna utsikt så glömmer jag  nog allt...finns inget härligare än att få dra i sig havsluft och se på solnedgång.