Ett veckoslut som jag kommer leva länge på

Det fordon som inte igår tog mig till den plats jag var på väg igår gjorde det idag istället ( fredag) och nu ligger jag här i sängen nybastad och lycklig , synd att resten av min familj inte ville följa med. 

Förstår ungdomarna att dom gärna sitter hemma och spelar men lovar att detta skulle ha gjort så gott för Mikko  att komma hit ut och få nolla allt vardags stress på denna helt ljuvliga plats. Här är  mörkt som i säcken där ute  ute och så tyst att jag skulle höra om en knappnål föll i golvet och nu tror jag ni så småningom vill veta var jag befinner mig.

Det var faktiskt en på min Fb sida som gissade rätt , jag är ute i Tunhamn och kopplar av. Nu är det väl en hel del som funderar  varför jag inte är i mina egna stugor och kopplar av ,  men då jag har chans att besöka en massa fina ställen så vill jag göra det. 

Jag trivs på en massa ställen och det är ju så roligt att få se och uppleva en massa olika platser. Tunhamn är som sagt en plats som jag besökt till och från sen jag var tonåring och här kan man inte annat än trivas. Finns nog inte finare skärgård en denna hit långt ute till havs det är här man hittar lugnet.

Orsaken varför jag inte kunde komma hit  igår var att det blåste så hårt att förbindelsebåten Stella inte körde till Tunhamn men idag kom jag med den från Kasnäs hit och hem på söndag. Detta är lyx att kunna  komma till en så här fin plats utan egen båt , ända nackdelen då jag kommer så här är att jag måste passa tider. Har man egen båt kan man flexa med tidtabellen och tex åka hem lite senare. Men med egen båt måste man ha båtplats ,  vinterförvaringsplats , båten skall tankas och skötas , försäkringar osv men förbindelse båten tar dig från plats A till B utan att det kostar dig en ända euro.

Nu när jag äntligen fick passligt att komma  hit så är då typiskt en stor del av Tunhamns gänget inte här men det blir flera gånger jag kommer ut hit så nog skall jag hinna träffa hela bunten. I morron skall jag faktiskt gå över till öns grand old lady T och hennes man på en kopp eftermiddags kaffe . Har inte sett dom på ett antal år eftersom jag inte haft passligt  att komma hit. Var så fem före i fjol höstas att komma men så blev jag uppringd att jag fick åka på jobb ( Grace) när jag hade inplanerat att komma hit ut.

Men bättre sent än aldrig , nu är jag äntligen här och det känns så härligt. 

Var brukar jag bo då jag är här?

Då ännu som min pappa var i sådant skick att han kunde komma hit så hade han en liten hyrstuga här och där har jag också varit många gånger. Nu har han den inte mera i och med att han inte klarar av att  komma hit på grund av sin sjukdom ( demens/ alzheimer) och dåliga ben. Men min längtan hit är och kommer alltid vara lika stark som den varit  för det är nog något så magiskt med denna plats  att sitta här på en bergsklack och blicka ut över detta hav och känna den friska luften som tränger sig in i näsan. Finns nog inga tillräckligt med ord för att beskriva den känslan.

Nu märks det absolut att ålder ger sina spår vem skulle i ungdomen ha kunnat sitta flera timmar och stirra på havet och tycka att detta är nog den bästa avkoppling ,nej på den tiden var nog den bästa avkopplingen en plastkass fylld med Karjala öl. 

Nu är jag då och kopplar av i en bekants stuga som jag lärt känna via pappa och Tunhamnsborna. Han har stuga här och det är nu i den stugan jag får husera och njuta och saken gör ju inte det mer spännande för hans stuga  är på den plats som mina föräldrar någon gång drömde om att slå upp en stuga. 

Min pappa pratar ofta om denna plats "Lagunen"  för det går en så fin vik in här brevid. Deras dröm blev aldrig av men nu får jag som sagt njuta på den platsen och lovar det är nog ett så otroligt fint ställe.

För att inte tala om den stugan jag befinner mig i , kan helt ärligt  säga som så att detta är från början till slut min drömstuga både till utseende och platsen. Har alltid drömt om en modern , svart stuga på en bergsklack där jag inte behöver springa runt och klippa något förbannat gräs och nu är jag på en sådan plats. Lovar att jag gnuggat mig flera gånger i ögonen för att förstå att detta är sant. Jag har haft lyckan att få se många otroligt fina platser i mitt liv och Tunhamn hör med dit.

Att sitta i denna stuga och se då höststormen gör sina spår i havet och vågorna rör sig mjukt, skummet som visar sig på vågtopparna  och alla fina granna höstfärger och alla dessa fåglar som visar sig här i skärgården , tystnade, lugnet ja det finns bara ett ända ord som beskriver detta...Finlands paradis. Detta kan man med handen på hjärtat säga att är Finlands svar på Karibien , två så olika ställen men får mitt hjärta att brinna lika mycket. 

Visst tusan är livet härligt att kunna ha en massa ställen man tycker om , där jag och min familj får njuta fullt ut , samla kraft och få en massa super härliga minnen. Har förut berättat att jag är en riktig livsnjutare och det kommer jag inte ändra på , man skall njuta fullt ut när man en gång har chans.

Har  under mina år besökt Tunhamn alla årstider och lovar att denna skärgård bjuder på sin charm om det sen är sommar , höst , vinter eller vår och ju äldre vi blir desto mer förstår vi av njut av allt vad naturen visar oss. 

Just nu har jag en känsla att här skulle jag kunna vara tills vinter säsongen startar och sen åka upp till Himos och plocka fram skidorna men jag måste  också jobba emellan för att kunna uppfylla mina drömmar och allt jag vill göra det får jag inte gratis.

Mikko trivs nog också här på Tunhamn så tror nog sen då han inser att våra ungdomar klarar sig själva att jag får han med hit och koppla av , han har lite svårt ännu och lämna dom ensamma. Dom pratar om hönsmammor men sällan on hönspappor men han är en riktig hönspappa kan jag med handen på hjärtat säga. Mina barn har nog fått lyckan att ha världens bästa pappa. 

Men med god tur kanske vi ännu här under hösten har möjlighet att få komma ut hit  och njuta innan vår vintersäsong börjar i Himos. 

Men just nu glömmer jag nog alla andra platser för skall suga i mig precis allt vad Tunhamn nu bjuder på detta septemberveckoslut oberoende om det regnar , blåser , solen skiner så kommer jag vara ute och suga i mig så mycket friskluft jag bara hinner. 

Men andra ord ett veckoslut som jag kommer leva länge på , ett veckoslut som jag får tänka bara på mig själv.