Tack till alla kommentarer som kom då jag skrev inlägget "Är du aldrig hemma". Tycker om då det blir diskussion och som sagt alla är välkomna att kommentera oberoende i vilken ton man vill ta del av diskussionen. Men ibland förstår jag inte varför folk vill läsa bloggar som dom stör sig så otroligt på , skulle det inte då vara bättre att låta bli att öppna bloggen.
Jag är den som läser så otroligt med olika bloggar och som ni kan gissa så blir det mycket resebloggar jag läser. Har aldrig ens tänkt tanken eller stört mig på hur mycket en del kan resa utan gläder mig så otroligt mycket av att dom har möjlighet att göra det. Desto mera folk kan resa desto gladare blir jag för det betyder att dom har möjlighet att få uppleva/se en massa fina ställen som världen bjuder på .
Det finns ju inget härligare än att få sitta och skrolla igenom en massa fina foton och texter som har gett mig många bra vinkar och tips då jag skall på mina äventyr. Tack till er alla som på olika sociala medier delar av era resor , jag kollar varenda ert foto så fortsätt dela.
Likaså följer jag med en massa olika konton på Instagram allt från resor , skönhet , lyxvillor , pyssel , mattips osv och skulle inte ens tänka mig tanken att störa mig på någons konto. Alla får fritt dela med sig på sina sociala medier och skulle jag av någon anledning känna mig störd på någons inlägg/konto så då skulle jag nog hastigt klappa mig själv på axeln och säga " Lissu sluta följa detta konto om det stör dig så otroligt mycket "
Det är mycket lättare på sociala medier att störa sig på allt och alla och tyvärr också lättare att kunna vara elak på andra sidan rutan. Jag följer mycket med olika sociala medier och där ser man hur elaka kommenterar folk skriver, jag funderar ibland att är dom helt "tomma i mössan". Varför måste man spy ut sådana elaka kommentarer. Men det är ju den smällen som man får ta om man delar med sig på sociala medier. Man kan inte vara alla till lags och som sagt alla ser saker och ting med olika ögon
Själv skriver jag ju inte bara om resor utan också om min vardag men skulle gärna någon dag önska att jag hade en stor reseblogg med många samarbeten , men vägen är lång dit och jag ligger långt efter sådana som faktiskt resebloggar. Följer en bloggare som skriver om kryssningsfartyg omkring i världen och hon gör massor med samarbeten hela tiden och får kryssa på en massa fina fartyg. Hon har möjlighet att få åka med en del nya fartyg på deras premiärtur som sk special inbjuden gäst just därför att sen kunna skriva om resan. Hon bloggar på heltid så det är hennes jobb, skulle också passa mig helt perfekt med ett sådant jobb. Kan tillägga att hon har familj och ibland har hon hela sin familj med då hon åker på sina blogg resor.
Många kanske undrar varför man bloggar och delar med sig av sitt liv åt andra och då är det ju så att dom stora bloggaren förtjänar jätte bra på att dela saker och ting på sociala medier. Men kan säga som så att vi små bloggare dit jag räknas inte blir helt utan , vi får nog också lite klirr i kassan som betyder att det är lite extra i resespargrisen.
Sen kan man säga att bloggen är min dagbok där ni på andra sidan rutan får ta del av och ju äldre man blir desto mera glömmer man så denna blogg har hjälp mig många gånger då jag funderat vad jag gjorde tex i maj 2013. Då har jag bara klickat och kunnat läsa vad jag gjorde just då så jag kan lova att det skulle vara en mardröm om min blogg skulle krascha och allt skulle försvinna , fy fasiken vill inte ens tänka på det. Började skriva 2012 så det har blivit en massa text och bilder under dessa år.
Har alltid tyckt om att skriva dagbok och den första dagboken skrev jag då jag fyllde 12 år och skrev nog nästan dagligen i 5 års tid. Kan berätta att dom dagböckerna har ingen läst och kommer inte heller aldrig få läsa utan det är bara jag som vet vad det står på dom sidorna. Om jag säger som så att det var i tonåren jag skrev som aktivt så ni kan ju gissa att det var många rosa moln kantade med gropiga stigar på dessa sidor jag skrev (fniss).
Efter det blev det paus i mitt skrivande och sen gjorde jag lite små anteckningar i dessa små kalendrar man hade. När jag som 19 åring började resa och resande ökade så provade jag köpa mig någon sorts antecknings bok för att ha lite minnen från mina resor men det blev allt lite på hälften , ibland skrev jag mera och ibland inget alls.
I något skede uppdaterade jag mitt liv med att ta foton så det finns massor med bilder från olika faser i mitt liv, men ändå har jag lite nu som då gjort mina små anteckningar under alla dessa år i något häfte. Som ni märker så har jag alltid tyckt om att skriva och uppdatera vad som hänt i mitt liv och efter jag började blogga så finns det jag vill dela med mig här på bloggen. Att blogga passar mig perfekt för då får jag både skriva och fota , två saker som jag tycker så mycket om.
Kommer nog inte sluta blogga i fösta hast kan jag lova utan hoppas kunna dela med mig av mina äventyr år er som tycker om att titta in här många år ännu. Det är mitt i natten och jag har suttit här i skenet av ljusen och bloggat , allt är så tyst och så otroligt mysigt.
Visst har denna höst också sin charm.
Många har säkert märkt att min absolut favorit högtid är på antågande nämligen HALLOWEEN. Vi skall se om vi hinner åka till Halikko på "Kurpitsa viikot" innan jag åker på jobb och i morgon skall jag skriva om en super roligt sak som jag haft lite små hemlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar