Blir krokodiltårar på julafton

Brukar ha till tradition att vi alltid äter grötfrukost den 24:e på morgonen....men nu fick det bli den 23:e  då jag skall på jobb till julen.


Det märks mera och mera i kroppen att nu kommer jag göra något som jag verkligen INTE vill....nämligen fira julen utan min familj. Det är första gången på alla dessa år som jag haft barn som jag inte firar en  familjejul. Känns inte alls bra ...ångesten kryper i kroppen.Kommer att vara den första julafton som jag kommer gråta krokodil tårar av saknad...julen skall absolut firas med familjen.

Jag tycker det är så mysigt med julen ...att få ordna och fixa , duka och pynta det fina julbordet , den goda doften av julmat,  ljulmusik i bakgrunden , förväntansfulla kidz, glädjen då julgubben kommer  och bara att få vara i lugn och ro tillsammans.

                                             Idag morse tände vi det fjärde ljuset.


Vill att mina kidz skall minnas en mysig jul med kärlek och glädje....ingen julstress och en massa rusas hit och dit...vill att dom minns den mysiga pepparkaksdoftande julen.

Tänker på en massa barn som nu säkert önskar att julen skulle vara över och dom inte behöver sitta hemma och vara oroliga hur kvällen kommer att sluta. Många har till tradition att på julafton dricker man och ordentlig om det sen finns barn eller inte. Kan ännu inte förstå då det finns 365  dagar i året varför måste man just välja julafton.

Får verkligen en klump i magen då jag tänker på att det säkert igen kommer att finnas många familjer som inte kommer att kunna behärska sig och det uppstår världens värsta bråk och då är det bara för nån av föräldern att ta barnen och fly till turvakoti ( kommer inte på svenska ordet).

Snälla snälla föräldrar ...välj en annan dag att supa och låt barnen få glädjas av denna härliga tid på året ....av värme , lycka och kärlek.

Nu sitter jag då här ombord på Grace (söndag kväll)....har jobbat en stund på nu på kvällen och sen fick hela personalen äta julmiddag uppe i buffen.Maten var god ...men julmaten och julen hör nog till att njutas med familjen.

Vill inte alls sitta ensam här i hytten på julafton....längtar ju redan så otrolig hem till vårt mysiga tomtebo....hoppas julgubben och hans renar kommer och söker mig bort härifrån. Har ALDRIG under dessa år som jag jobbat på Grace längtat så mycket bort härifrån som jag gör nu.

Men om några dagar är juldagarna över och vardagen är här och jag får börja räkna dagarna tills jag får komma hem till Ny år....då får vi fira tillsammans.