I USA med ett spärrat kreditkort.

 Har äntligen landat lyckligt och väl på amerikansk mark efter en bra flygresa. Tänk vad skönt att få sitta och njuta av egen tid i 11 timmar utan en massa måste. ..passar mig perfekt. Hade tur att det inte var en ända turbulens under resa. Gillar absolut inte då hela planet skakar och gungar av och an  pga luftgroparna.

Jag har fått lite obehag på äldre dar att flyga...när jag var  yngre så fanns inte ordet rädd med i min ordlista...men nu vet man hur hastigt allt kan vara över. I alla fall är det konstigt då jag flyger med dessa stora plan så känner jag mig på ett annat vis trygg än med dom mindre flygen.

Då min stora hobby och passion är resor så skulle det inte gå att vara flygrädd.

Har nu ett dygn bakom här i Californien och skall skriva om hur det känns att komma till till ett ställe där jag varit så många gånger att jag tappat räkningen...brukar försöka vara hit 1-2ggr i året. Så tror nog snart jag börjar vara uppe i 35ggr om inte mer. Det känns som att komma hem , alltid lika roligt att landa på LAX och veta att nu får jag min Usa dos , dock bara en vecka denna gång.

Men det blir mera Usa i februari då vi flyger till Florida , Mikko har tagit på sig uppdraget att  kolla flyg medan jag är på resa . Min kompis från Florida ringde mig faktiskt igår då hon såg att jag var här och vi var hjärtligt välkomna att hälsa på dom.Tack Annika skall bli kul att ses.Vi träffades faktiskt  i somras då vi hade överraskningsfest  i Nora/Sverige åt henne. 

Nu ligger jag här och bloggar pigg och utvilad...vaknade 04.30 ( lokal  tid). Att vara jetlaggad är jätte jobbigt för kroppen...tar ungefär för mig en vecka att hitta den  rätta rytmen ....passligt tills jag lämnar landet igen. Sen får jag söka ny tidsrytmen då jag kommer till Finland.

Blev lite förvånad hur smidigt immigration gick denna gång....nästan inga köer alls och fick bara en ända fråga "Hur länge skall du vara här" ...svarade  "en vecka"....han slog stämpel i passet och så var jag inne i landet. 

Så var det dags och möta värmen och  kaoset på LAX , hoppa på bussen som tar folk till olika  biluthyrnings firmor och sen plocka upp hyrbilen.

Men denna gång gick uthyrningen inte så smidigt som jag är van med....om immigration gick super bra så gick biluthyrningen super dåligt.

Då jag kom till disken så fylldes det i mina papper med adress osv  och allt var perfekt så långt tills jag skulle betala.....då sket det sig. 

Hon sa lugnt...ditt kort är spärrat. Jag tänkte nämmen vad fan....det kan inte vara sant!! Hon provade några gånger men...nej.

Tänkte det får inte vara sant...trött efter flygresan så vill man ju absolut inte ha något extra strul och i synnerhet inte stå i Usa med ett kort som inte fungerar. Har bara ett kort då jag reser och oftast aldrig kontanter...om jag behöver kontanter så brukar jag lyfta här från bankautomaten.

I alla fall så visste jag att Nordea har 24/7 chatt och telefonservice men på biluthyrningen hade dom ingen gratis Wifii som jag kunde logga in och börja chatta med Nordea. Plötsligt hade det kommit till min telefon ett meddelande som ni kan läsa här nedanför ....

Kortillasi on maarajaus, joka rajoittaa ulkomailla tehtyjä korttitapahtumia. Voit muuttaa kortin maa-asetuksia verkko- ja mobiilipankissasi tai soittamalla¿+358 200 3000. NORDEA

Där stog jag sen och fick kontakta Nordea , tur att dom har dygnet runt service för klockan var ju då i Finland 05.00. Så med ett enkelt samtal kunde hon öppna mitt kort och jag fick bilen betalad. Tur att jag hör till den som tar det mesta med lugn och ro....inget stress här inte...vet att det alltid fixar sig på ett eller annat vis. 

Varför det råkade bli så här struligt var att i fjol då jag var här så fick jag mitt credit kort hackat (någon använde det i Texas) så därför har dom mitt Mastercard spärrat just här i Usa att ingen kan använda det och jag visste ju inte det utan borde ha ändrat inställningen på kortet innan jag reste hit , antingen ringt Nordea eller gjort det själv via nätbanken.

Som sagt det är en utmaning att resa...man lär sig hela tiden något nytt. Så nu känns det tryggt då jag vet att jag kan stänga kortet då jag kommer hem att ingen kommer åt det i Usa men kan använda det hemma och i Europa. Måste förståss komma ihåg att ändra inställning innan vi åker till Florida för annars är det samma strul igen...men då vet jag i alla fall vad det beror på.

Dom stängde kortet ifjol då jag var här 3 dagar förrän jag skulle åka hem  i och med att dom såg att det var något misstänksamt på gång. Då kontakta jag dom via chatten så dom öppnade kortet och när jag kom hem gjorde jag anmälan att någon tömt mitt konto på 1500e och fick sen allt tillbaka.

Så att resa är inte alltid bara att koppla av...man skall vara beredd på allt. Men nu har jag då ett fungerande kort , en hyrbil och tak över huvudet...bor hos mina vänner i Dana Point.

Men att köra på Freewayen ner till Dana Point frå LAX efter en lång flygresa och nästan ingen sömn på ett dygn... det är livsfarligt. Hade en timmes körväg och musiken dunkade på fullt , a/c:n blåste på för fullt , jag satt och gäspade för fullt 

och bilarna på Freewayen körde på fullt men kom lyckligt fram till min slutdestination. Denna mängd av bilar kommer jag nog aldrig att vänja mig vid....helt otroligt.

Detta foto tog jag igår då vi körde upp till Anaheim.

Som vi pratade med Annika det är helt annat att kunna semestra i USA än att ha en vardag här. För att leva bra här så måste du ha pengar...money talks ...tyvärr. 

Nu har det urartat sig helt uppe i LA , det finns mera hemlösa än nånsin och dom har börjat slå upp tältläger där uppe. Där har alltid funnits uteliggare där men mängden har mångdubblats.  I ena kvarteret finns det  lyxiga miljonsvillor och i följande kvarter tältläger med hemlösa...skrämmande men sant...tyvärr.

Så tror jag håller mig  borta från LA och njuter hellre  här nere plus att trafiken är helt kaotisk uppe LA. Så här lugnt var det igår här i Dana Point då jag körde runt. Nu skall ni inte tro att jag sitter och fotar då jag kör...det var vi ett Stop ställe och inga bilar bakom...så jag knäppte en snabbis bild. 

Här är det så att i en korsning där det finns fyra stop märken så får den fara först som kom först till Stop skylten och vid dom flesta korsningarna så får man svänga höger vid rött ljus men man skall nog noga kolla innan man gasar iväg.

I nästa inlägg skall jag visa fina foton då jag lunchade på mitt favorit ställe plus ett helt skilt inlägg om mitt första besök på Angel Stadium.

Travel is my passion//