Jag är så förbannad på den jävla iditoten som ställer till en sådan här snöbollseffekt....om man mår så jävla dåligt som den här killen så skjut dig själv men låt oskylidiga människor få leva och njuta av livet.Det är är ju så många människor detta berör då det händer ...alla nära och kära,klasskamrater,släktingar vänner,....snöbollen kan bli hur stor som helst av alla inblandade som denna tragedi berör.
Vi var alla så glada då vi igen efter ett år skulle få träffa Annika och hennes familj och vi skulle bo hos dem hela veckan innan vår kryssning och hitta på en massa roliga saker tillsammans.Dom väntade också jätte mycket på att vi skulle komma. Men över en natt så föll allt i kras ...hela korthuset rasade sammans och utbyttes till den tunga sorg vi nu bär.
Vi har nu innan vi flyger till Florida möjlighet att ta till plan B och nu hastigt boka in oss på ett hotell men Annika och hennes familj har tyvärr ingen möjlighet till en plan B...hur dom än vrider och vänder så får dom aldrig mer Nick tillbaka.
Sen är det nog så otroligt också deras vapenlagar i Usa ...ända sedan jag började åka till Usa i min ungdom så har jag varit så otroligt förvånad hur lätt du skaffar dig ett vapen där. Det är nästan bara att du går in i vapen affären, fyller i lite papper och kan nästan med det få hem med dig ett vapen...liksaå som vem som helst kan köpa automatvapen och som vi tänker i Las Vegas där han hade fixat lite extra delar på dessa automatvapen så kunde vi ju se vad han fick till stånd...fy fan.
Som vi pratade igår här hemma så är ju vapenbusinessen en stor del utav Usa ..såklart vill dom ju inte minska på det. Såg till och med nåt foto häromdan i Iltasanomat som dom visade från Usa att dom sålde vapen på rea...helt sjukt. Det borde absolut bli en stor ändring i deras vapenlagar.
Borde just nu vara världens lyckligaste då vi snart igen får åka till Usa och på vår drömkryssning med Harmony of the Seas men nu vet jag inte hur jag skall hitta inspirationen att börja packa.
Men som Mikko sa vi skall nu vara glada att vi har en resa färdig bokad dit och nu kunna åka och säga hej och krama om Annika och hennes familj för det är ju inte detsamma att sitta och skriva ner några rader på deras Fb sida.....nu får vi i alla fall träffa dom personligen och delta i deras stora sorg....som säkert kommer kännas jätte skönt i framtiden att vi fick vara nära dom och dela vår sorg tillsammans.
Ja kära läsaren .....allt detta känns som en ond dröm som jag snart hoppas jag får vakna ur. Känns så otroligt overkligt alltihopa.
Just nu som ni märker är mina inlägg fyllda av sorg och mörker...men skall nog under resan lägga in bilder med glädje och palmer och turkosa hav från paradisöarna som vi skall besöka. Så ni som följer med bloggen....jag lovar att inläggen blir ljusare men kan nog dyka upp nåt inlägg med lite mörkare ton men det får ni ta. Man kliver inte ut från en sorgebubbla hur lätt som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar