Måndag ...hur känns det då man jobbar sista arbetsdagen och man inte vet när man får jobba nästa gång. För en arbetsnarkoman som mig så känns det skit jobbigt , det var nog en tung sten som var med hela dagen och flera gånger man fick bita sig i läppen att jag inte skulle ställa mig och stor gråta då jag sa hej då åt många kollegor. Men som tur så bor många av mina arbetskompisar i Åbo med omnejd så det finns möjlighet att träffas nu som då.
Men var också själv förvånad att jag hade otroligt drive på hela veckan ända till sista arbetstimmen. Man skulle kunna tro att då det smäller en permitteringslapp på 1/2 år framför ögonen så skulle man helt tappa motivation ...men nej...gav allt ända till det sista.
Minns i ungdomen då jag jobbade på Diana II då fick vi ganska sent reda på att vi blivit uppsagda hela personalen då firman gick i konkurs men då fanns det nog ingen motivation att ge mera...minns den sista månaden vi jobbade så var det nog inte mycket jag orkade ge av mig själv ...då var nog motivationen på noll. Så länge jag nu är permitterad finns det ett hopp och också ork att se framåt ...men om det efter detta blir prat om att dom tänker säga upp personalen så tror jag nog man inte har så mycket extra energi att ge.
Då jag kom iland så var mitt hemma team och mötte mig i och med att det blev en del saker att släpa hem nu då vi måste tömma våra skåp.
Då vi kom hem så hade dom städat så fint ...alltså helt super att få komma hem till ett rent och nystädat hem..tack!!
Sen var det Mikko födelsedag så han hade köpt Sushi och jordgubbstårta som vi firade på kvällen efter jag kommit hem. Sen sjöng " Har den äran idag " vi för honom och vi började med finska, sen tog vi sången på svenska efter det ville dom ännu ta den på engelska och så kom jag på då Jaromir läser franska så googlade vi texten och så sjöng vi sången ännu på franska.
Skrev och berättade att jag ser framemot fredagen då vi skall fira Mikko men så kom det ett samtal igår och nu blir det att lägga om planerna...skit tråkigt. Hade verkligen sett framemot fredagen i och med att jag nu själv blir permitterad så skulle det också varit uppiggande med detta roliga koncept som jag hade planerat.
Jag hade nämligen planer att Mikko och jag på två man skulle ha övernattat på det nya hotellet Kakola här i Åbo på fredagen. Hittade ett superbra öppningserbjudande och slog till för jag ville att vi skulle bo i den omtalade isolerings cellen som dom lagat som hotell rum med våningssäng, zinktoalettstol , det skulle ha varit en så rolig och speciell födelsedags överraskning. Sen hade jag bokat bord åt oss att gå och äta på restaurang Kakola Ruusu.....men nu blir det inte så. Dom ringde mig igår och var jätte ledsna att dom måste berätta att dom inte kan ta emot oss på fredag för nu har dom tekniska fel i dessa 4 isolerings celler , familjerummen och några andra rum så där sket det sig.
Visst blev jag besviken men tog det ändå lugnt och han är så jätte trevlig hotellchefen som jag har haft kontakt med i ett tidigare skede , vet jusjälv då jag är inom service branchen så går det inte alltid som i Strömså och kunderna reagerar på olika sätt. Men jag skulle inte ha vunnit något igår med att börja skrika och domdera utan vi pratade ett bra tag och han tackade mig jätte mycket för att jag var så här förståelig. Han hade haft flera tunga dgar sa han som han nu fått ringa runt och avboka och kunderna har säkert släppt en massa "grodor" i telefonen ...kan bara ana vad han fått höra i luren.
Jag tackade honom lugnt i telefonen och gav honom dagens ros för att han snällt och sakligt beklagade och förklarade orsaken varför det blev så här plus att jag lovade att vi nog återkommer så fort vi vet att dom fått cellerna igång. Vi bor i Åbo så det är ingen väg för oss att när som helst boka in oss en natt på Hotell Kakola. Så nu får vi börja planera en plan B , onödigt att deppa för detta ...nej jag kommer nog ännu på någon rolig lösning. Med positiv attityd löser sig allt...i alla fall det mesta.
Jag som annars är pratglad känner direkt då det klaffar med någon och denna kille var jätte trevlig , riktigt som vi skulle ha känt varandra sen förr så jag hann till och med under samtalet fråga om dom har någon vakans öppen på hotellet nu då jag blivit permitterad men han menade att dom redan har platserna fullsatta men han tyckte att jag bra kan skicka en öppen ansökan. Det skall jag på skoj göra ...kanske jag skulle ha möjlighet att kunna hoppa in snabbt om dom behöver någon.
Arbetsnarkomanen Lissu kommer nog inte sitta på latsidan...kommer nog snusa runt fast det kanske inte för tillfället ser så ljust ut för en 50 plussare att söka extra jobb iland ...men alltid kan man fråga och höra sig för...det kostar inget och vem vet vad det kan leda till.
Men jag skall nog också vara lat kan jag lova , i morron tisdag har dom lovat en riktig ruggig höstdag och kommer absolut mysa under täcket så länge tills jag skall köra Jaromir till Pargas på teaterövning.
Köpte just åt mig en e- bok till telefon som jag skall börja läsa , fick tips om den då jag läste en blogg. Har tänkt ladda ner en del böcker nu till telefon så jag har att läsa var än jag befinner mig så behöver jag inte alltid komma ihåg och släpa med mina pocket böcker jag har olästa i lådan. Känner på att nu har jag igen hittat läsdraiven , tror det blir mycket läsas nu under tiden jag är ledig ...boken som jag laddade ner heter Omgiven av motgångar och skriven av Thomas Erikson , han verkar ha flera intressanta böcker som jag tänker läsa. Tror den kan vara intressant att läsa nu då vi befinner oss i denna corona bubbla och allt verkar gå åt helvete på detta jordklot.
Blev helt fast i denna bok men nu måste jag säga god natt för skall snart stiga upp igen och köra barnen till skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar