Hoppas snön hålls kvar till jul

 Efter ett år med en värld som stängdes , vårt resande fick ett tvärstop , har hunnit bli 2 omgångar permitterad detta år , tog farväl av vår kissa Majsa , min mamma gick bort , min sjuka pappa som jag verkligen fått oroa mig för redan i många år , kidzens 2 omgångar distans studier , en mörk höst , tv och tidningar har översvämmats av corona nyheter,  funderingar när vi återgår till en någorlunda normal vardag osv osv...listan kan bli lång.

Jag vet att detta år har tärt på mångas psyke och kommer säkert ta lång tid innan många vågar börja tro på en framtid igen och nu kanske det hörs lite ironiskt då jag skrivet dessa ord men måste erkänna att just nu när jag ligger här mitt i natten ( igen) och bloggar så känner jag ett lugn och jag mår så otroligt bra.

 

Under detta år då jag har varit permitterad så märker jag att min kropp fått vila och varva ner och när den värsta chocken släppt efter att jag fick veta att jag skulle bli permitterad så har jag nu vant mig att läget är så här. Ingen knopp och kropp som värker efter arbetsveckan , ingen sömnbrist för nu har jag verkligen fått sova och så har jag under detta år haft tid att vara hemma med familjen och inte behövt lämna dom varannan vecka pga jobbet.

Har inte känt någon tristess fast hösten har varit lång och mörk men inte skulle jag tacka ner för  en resa till  California ( dit längtar jag) men dit kommer jag ännu inte på ett tag så nu njuter jag av vinter och snön istället här i Himos.

 Om jag ibland tappat fotfästet detta år så är det nog då pappa farit på sina äventyr , men nu har jag bestämt mig att jag kan inte laga mig själv sjuk av allt oroande så nu har jag lagt allt detta funderande åt sidan och nu hemvårdens ta ansvar när dom inte verkar fatta att han behöver någon plats där dörrarna är låsta och han hålls inomhus.

Tyvärr kommer vi inte att fira julen med pappa i år , låter kanske egoistiskt men nu måste vi tänka på oss själva att vi inte bränner ljusen i båda ändana , nu behöver vi tid för varandra hela familjen. Mikko har jobbat mycket plus att han också haft mycket och fixa med sin pappa och fått köra mycket mellan Åbo/Björneborg. Så nu fick han julveckan ledig och den veckan skall vi verkligen ta vara på vi 4.

 

Pappa har alla dessa år sedan mina föräldrar skilt sig firat i Pargas hos sin vän men hon börjar också bli till åren och inte mer orkar sköta  för pappa behöver hjälp med nästan allt nuförtiden. Så därför blir det inte Pargas i år för honom och i fjol föll han ihop dagen före julafton och låg på sjukhuset några veckor. Så nu är det bestämt att han kommer vara på intetvall , det blir bäst så.

Vi behöver inte oroa oss eller ha dåligt samvete att han är ensam i Åbo för han trivs jätte bra då han är på intervall. Om han skulle vara med här med oss vi skulle inte kunna fara någonstans och lämna han ensam i stugan. Bäst skulle han börjar elda i öppna spisen , gå upp till övre våningen och falla i trapporna eller gå ut och yra då vi är i skidbackarna på dagen. Bäst har vi det alla då han är bakom låsta dörrar, det är tryggt för både han och oss.

Det känns  så skönt just nu att jag kunnat erkänna för mig själv att jag också måste få njuta av mitt eget liv och göra saker jag  tycket är roligt än att dygnet runt oroa mig för pappa vad han skall hitta på.

Det här var nog det bästa för mig att komma till Himos och  njuta av min ledighet och göra saker jag tycker om . Har fotat mycket ( ni som följer mig på instagran har säkert märk det) , att inreda , planera och ha fint omkring mig är min passion och det har jag kunna förverkliga nu och här är verkligen mysigt i stugan nu kan jag lova.

Sen får jag inte långtråkigt fast jag är ensam här , tycker mycket om musik och kan sitta fleta timmar och lyssna musik , har en rätt så bred musik smak. Julsånget har det också klingat från högtalaren . Musik är nog en sak som jag aldrig kommer klara mig utan och nu har jag nog verkligen haft möjlighet att lyssna från det att jag vaknar till det att jag somnar så dunckar det musik i högtalaren.

 

Läser då många skriver att dom inte har ett dugg julstämning ,  jag har säkert fått allas julstämning till mig för här bubblar det snart över. Innan jag kom i sängen så började det snöa och det skall snöa hela fredagen ....ännu mera julstämning. Brukar skoja att jag måste säkert ha slagit huvet ordentligt fast jag hade hjälm på då jag föll i skidliften ...jag som varit en sådan otrolig soldyrkare njuter  av snö och vinter.

Vem skulle ha trott att jag som hatade vinterkläder nu dreglar efter fina vinterjackor och planerar att köpa egna slalom skidor och pjäxor men skall först se hur det känns i mitt knä då jag börjar åka igen. Ser framemot lördag kl 10 då dom öppnar backarna. Visst skall jag dit ....med avstånd , handhygien och munskydd så går det nog bra.
  

Vet att min family längtar att komma hit och mötas av en mysigt inredd stuga , vinterlandskap och en glad mamma. Vi är alla så taggade inför denna jul , vet faktiskt inte varför sen längtar vi alla som sagt till backen , på söndag blir det säkert pulkbacken hela dagen och korvgrillning ute.

Sen har jag och Jaromir varit helt förälskade i årets julkalender (Storm på lugna gatan) som komnet på Yle5 , den har visats i Sverige år 2018. Så nu på lördag då dom kommet hit så skall han och jag varje kväll se på kalendern tillsammans på övre våningen.

Jag har ett par favvo kalendrar från förr och dom är Sunes jul (1991) och Pelle Svanslös ( 1997) .

Vi har önskat oss dessa 3 jukalendrar på Dvd av julgubben så får se om han hinner få dom från Sverige till Finland innan julafton.

Är det någon som följer med årets kalender , vad tycker ni i så fall ?

På fredag skall  jag ha julfilms maraton , eld i öppna spisen och varm choklad... passar bra då det skall snöa hela dagen.

Hoppas nu bara att det skulle hållas minus grader så får vi en vit jul här.