Ligga ner på golvet

 Så är jag igång igen på en ny arbetsvecka och märker att det kommer att vara en rätt så jobbig vecka psykist. Det är så mycket som händer runt mig och min familj nu att tycker inte jag riktigt har kontroll på något för tillfället...tankarna snurrar och flyger hit och dit.

Jag vet att det är många många som är i samma situation och säkert också mycket värre situationer än vi är i ....vi kan åka iväg och lite pusta ut och lufta på oss när allt känns för jobbigt. Men det finns säkert många som inte har en möjlighet att fly den jobbiga vardagen utan allt bara växer och blir jobbigare och jobbigare. Tills dom märker att nu brister allt.

Visst känns det ibland att jag skulle kunna lägga sig ner på golvet och skrika rakt ut dom gångerna som kroppen och hjärnan känner sig helt utan krafter...men sen igen kommer det en liten gnutta energi så man orkar framåt igen en bit.

Längtar så tills vi skall och kryssa med Grace....att få njuta till 100% av family time. Ni som läser bloggen vet ju att Mikko nu pendlar mycket mellan Åbo och Björneborg . Jag är ju alltid varannan vecka borta (jobb)  och då jag blir ledig så åker han sina egna lediga dagar upp till Björneborg till sin mamma som inte har länge kvar. Jag förstår han mer än väl att han absolut vill ta vara på alla stunder att få vara nära henne och vi får nu inse vår gemensamma  tid kommer sen.

Så det är nog en jävlig press från alla håll och kanter ...för visst skulle det vara roligt att kunna vara lite tillsammans då jag  kommer hem på ledig vecka.Sen tänker många att varför vi inte åker med till Björneborg om det råkar vara på veckosluten han åker dit...men jag sköter ju min pappa på mina lediga veckor och sen har kidzen sin simträning på veckosluten så det är inte bara så där och hitta tid tillsammans. 

Men nu får vi bita ihop och kämpa och hoppas att efter 10 år om vi får vara friska så kommer vi att ha tid för oss själva och hoppas kunna få njuta av att bara sätta oss ner och tänka på oss själva.

Tycker vi alla som kämpar på ett eller annat vis  ger en kram åt varandra fast vi inte ser varandra .... vi vet att här är många  ute i cyber världen som på ett eller annat vis just nu har det jätte tungt. Vi ägnar oss en tanke åt varandra och peppar varandra att fasen vi skall orka igenom allt fast det känns hur tungt som helst för tillfället.

Skall lägga in några fina foton som jag knäppte idag ute på deck då jag stog och njöt av den friska luften och dessa vyer....vill dela med mig av dessa vyer till alla som behöver en ljusglimt i denna stund. Sett er ner och njuta  dessa bilder  och säg...." jag klarar nog denna tuffa vardag" !!!!

Kämpekram åt er alla 💖