lördag 2 november 2019

Ljuset brinner

Idag är det då den dagen som vi INTE skall förknippa med Halloween....idag firar vi Alla Helgons dag , dag då vi tänder ljus för alla dom som lämnat oss. 

Har många  " Stjärn vänner " uppe i himlen  som jag idag vill minnas med glädje och som jag tänder ett ljus för i min hytt. Det får bli ett batteri ljus då vi inte får använda riktiga ljus.

Mikko , barnen  och Majsa hade varit till gravgården och gått nu på kvällen och han sa att det var så fint i mörkret då ljusen brann.






Han sa att till julen kan vi gå runt en sväng  på Jämsä kyrkogård och njuta av ljusen och julstämningen.

 Det är så fridfullt att gå runt på gravgårdar....så  lugnt och tyst. Råkar det ännu till vara snö till julen så är det nog så fint med ett gravgårds besök.

Det är säkert flera än jag som tänt ett ljus idag och kanske många också varit i kyrkan. Jag är ju som sagt på jobb och här kan jag inte prata om fridfullt...här är det fullt ös på. Igår hade vi båten full med folk som var och lyssnade på Chisu och idag har vi igen båten full med folk som vill lyssna på Eppu Normaali.

Jag skulle ha lust att gå upp och lyssna på dom en liten stund men när man väl satt ner sig efter en sådan arbetsdag så kan man nästan höra sängen ropa ..."Kom och sova nu".Men kunde inte missa deras konsert så jag for upp och det var värt att vaka.Jäklar vad duktiga dom är ...dom är ju inte några ungdomar mera.

Känns nog i fötterna att jag gått en hel del kilometrar idag. Min arbetskompis har en stegmätare och hon hade idag gått över 15 km......så det är nog långa länkar vi tar under vårt arbets pass. Inte undra på att det bränner i fötterna ibland...men peppar peppar med mitt knä har jag klarat mig verkligen bra..ingen verk i det i alla fall som tur.

Jag börjar ha det på det torra = arbetsveckan närmar sig sitt slut och så får jag åka hem och förbereda för veckoslutet då vi skall fira farsdagen uppe i Himmos. Tror inte det räcker många veckor mera förrän snökanonerna blåser på då vi kommer dit och det börjar bli vitt i backarna. 

Blir man månne så här kollrig i mogen ålder att man  börjar tycka om vintern eller vad är det för propp som brunnit i min lilla ärthjärna. 

Alltså jag riktigt längtar efter snö ...dom orden trodde aldrig jag nog aldrig mera skulle säga för så soldyrkare har jag nog varit hela mitt liv men det är aldrig försent att börja tycka om vintern igen...lika mycket som man tyckte om den som barn.

 Hoppas ni haft en trevlig lördagkväll och får en lika bra söndag.

//Kram











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar