Jag var nämligen upp till Honda Center och såg på Paul Kariyas retirement night...då hans nummer hissades upp i taket.Denna ceremoni tog 2 timmar och sen efter det var det match Ducks mot Buffalo.
Hade ingen förbokad biljett till denna fest så jag bokade den några dagar före...man får nästan alltid tag på en eller två biljetter fast man är ute i sista minutet.Då jag såg för ca två veckor sedan så var biljetterna över 70 dollar för platser där uppe var vi brukar sitta. Men sen är det många som säljer bort sina biljetter några dagar före för att dom inte kan komma. Så för hela detta paket med Kariyas ceremoni och en Ducks match betalade jag 37 dollar.
Det blev en lång dag för dörrarna till Honda center öppnades kl14 och det tar tid att köra upp dit. Det är alltid så härlig stämning att åka upp till Honda center och kolla ishockey....möts av en massa förväntansfulla och glada Ducks fans.
Hann snabbt träffa en av mina Canadensiska kompisar som flygit hit för att titta på Kariyas ceremoni...har inte sett honom på 5 år. Kan nästan säga att det blev ett sk speed möte , hann inte ens ta ett fotoa av oss...vi hade båda bråttom att söka upp våra egna platser för att inte missa ceremonin. Täffade också snabbt Emily och hennes familj.
En kväll var jag upp till Ritas hus och träffade henne och Pernilla...tack för en mysig kväll...vi tar om det i nästa år. Några kompisar har jag faktiskt inte hunnit träffa denna gång så flyger tiden och dom har ju sin vardag här ...medan jag har tid som är på semester.
Paul Kariys retiremen night var så otroligt mäktig..dom hade delat ut på varje stol en blinkande pins som man skulle lägga och blinka och när belysningen släcktes i hallen så kan jag lova att mina ögon fylldes av tårar...alltså det var så mäktigt och en mäktig fd spelare var och med och höll tal...Teemu Selänne.
Så nu har då #8 fått sig en kompis ..#9.
Det var så fint då numret sakta lyftes upp mot taket av mäktig musik och en hel hall av fans som står upp och apploderar....detta är något jag kommer att minnas för alltid.
Många ishockey fans vet säkert redan att dessa två numror i taket kommer snart få en tredje kompis #27.....i februari är det Scott Niedermayers retirement night.
Många funderar säkert om jag skall hit då också...det har inte varit i planerna men då jag fick uppleva denna kväll så skulle jag önska att Mikko skulle få uppleva en sådan mäktig kväll och ni som känner mig så vet att jag kan hitta på en massa roliga saker och älskar överraskningar...men ännu är inget fastslaget.
Vi skall ju inte på vår årliga kryssning i februari.....så något måste ju bokas in resekalendern och detta skulle inte alls vara en dålig ide.Vi gillar båda Californien och vi gillar båda ishockey då skulle det bli två flugor i en smäll....en mini resa låter inte alls som en dålig ide.Förr har jag flygit hit för bara en vecka.
Om ni ser noga så ser ni Selänne och Kariya sitta där ...först är där några tomma bänkar och sen sitter det fyra killar ...där är dom.
Där ser ni hur det är att till kropp och själ vara så passionerad av att resa så jag inte ens lämnat landet förrän jag vill boka en ny resa och komma tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar